Moçambique är just nu Afrikas snabbast växande ekonomi. Moçambique har på 20 år gått från krig till fred och från att vara en enpartistat till en demokrati.
Den palmkantade strandpromenaden i huvudstaden Maputo längs Indiska Oceanen är nyrenoverad, och Maputos silhuett av nybyggda skyskrapor i stål och glas ser på håll ut som vilken modern mångmiljonstad som helst.
Kapitalistisk yra
Mitt emot magasinet ligger Maputo Shopping Mall med biografer och flera våningsplan där butiker säljer allt från elektronik till mode och inredning, strax intill finns en nyöppnad butik som ägs av klädkedjan Zara. Här råder en kapitalistisk yra: utanför kuststaden Pemba i landets norra del har man funnit en av världens största naturgasreserver. Moçambique känns som världens lyckligaste land: alla lever i glädje över inbördeskrigets svårvunna fred och alla är övertygade om att varje medborgare tack vare de nya gasfyndigheterna har personliga rikedomar att vänta.
Tillväxten väntas år 2013 ligga på 8 procent och jobbsökande portugiser strömmar till sin forna afrikanska koloni och till Maputo på flykt från sina hemländer. I Europa ter sig framtiden blodfattig och tröstlös, Portugal är skuldsatt och arbetslösheten hög – två hundra portugiser anländer varje månad för att söka arbete och bostad.
Fast jobb på två veckor
SVT träffar ett ungt, nygift par från Lissabon som sålt allt och köpt flygbiljetter till Maputo.
– Vi hade varsin bunt med cv:n i våra ryggsäckar och gick runt. Inom två veckor hade vi ordnat fast jobb, berättar João Mota. Jag fick anställning som projektledare för Moçambique Fashion Week och min fru blev gruppchef på ett femstjärnigt hotell. Vi hyr en sekelskifteslägenhet som kostar åtta hundra dollar i månaden, vi är mer än nöjda.
I medierna pågår en livlig debatt om hur inkomsterna av gasfyndigheterna ska fördelas, förväntningarna på en snabb välståndsökning kommer dock troligen inte att infrias eftersom landet på sikt riskerar att drabbas av nya sociala spänningar. Andelen fattiga har visserligen sjunkit från 69 till 54 procent, ändå hör landet fortfarande till ett av världens tio fattigaste. I Maputo förekommer missnöjesyttringar om att portugiserna konkurrerar ut den inhemska arbetskraften. Men många portugiser som kommer är högutbildade och får därför lätt jobb.