Gretchen Daily är en av världens främsta forskare på att värdera naturen. Hon är professor i miljövetenskap på Stanford University i Californien och fick nyligen Volvo Environmental prize på 1,5 miljon kronor. Hon har hittat på metoder för att sätta prislappar på naturen, på vad som kallas ekosystemtjänster.
– I våra beslut tar vi hela tiden hänsyn till kostnader och nyttor när vi ska investera, i vilka byggprojekt, var vi ska ha industri eller städer. Men vi tänker egentligen aldrig på hur våra egna liv är beroende av naturen. I dagsläget har naturen ett faktiskt pris på noll, och vi börjar nu förstå hur kostsamt det är att strunta i naturen, säger hon.
Naturens förtjänster ges ekonomiskt värde
Ekosystemtjänster handlar till exempel om att skogen renar luft, marken ger oss dricksvatten, bina pollinerar våra grödor, havet och skogen suger upp koldioxid, mark och vegetation skyddar mot övervämningar. Listan kan bli lång på sådant som vi tar för givet och som i ekonomiska kalkyler inte haft något värde men som nu börjar få det.
– När vi tar med det i ekonomiska kalkyler så tror jag att våra egna liv kommer att förbättras och det ekonomiska systemet, som vi alla är en del av, kommer att bli mycket mer hållbart, säger Gretchen Daily.
Utvecklingsländerna redan före rika världen
När naturen får ett värde fattas andra beslut. Staden New York köpte skog och mark för att förhindra bebyggelse och säkra dricksvattnet istället för att bygga ett dyrt reningsverk. Ett tiotal andra städer i Sydamerika har nu följt efter. Enligt Daily går utvecklingsländerna före den rika världen när det gäller att sätta pris på miljön.
– De har mycket mindre marginaler vid katastrofer än folk i rika länder. Deras försörjning finns lokalt, de kan inte importera mat. Om deras vatten tar slut, vad ska de göra? De måste handla nu. Så vi ser en stor uppfinningsrikedom när det gäller att räkna med naturen i deras beslut, särskilt när det gäller dricksvatten.
Kina tar täten
Kina hör, trots sitt dåliga miljörykte, till dem som ligger i framkant enligt Daily. Efter katastrofala översvämningar 2003 när tusentals dog har Kina satsat enormt på skogsplantering för att säkra människornas livsvillkor. Daily har praktiskt hjälpt kineserna att se vad naturen är värd med hjälp av ett dataprogram.
– Kina har nu framträtt som en av de starkaste krafterna för naturskydd. Det finns enorma interna strider och starka krafter för förstörelse. Men Kina har återbeskogat mycket större områden än något annat land, 60 miljoner hektar. I ett annat program betalar de 120 miljoner hushåll att gå över till mer hållbara jordbruksmetoder. Det gör de för att skydda höglänta, vackra marker som är källan till grundvatten och ett skydd mot översvämningar.
Forskningen tagit fart
Forskningen om ekosystemtjänster och hur man ska värdera det arbete naturen gör har tagit ordentlig fart de senaste tio åren. Daily säger att hon har svenska forskare, tex vid Beijerinstitutet och Stockholm Resilience Center, att tacka för mycket.
– Jag vet inte om vanliga svenskar känner till att forskarna i Sverige har haft ett enormt inflytande i hela världen. Både när det gäller att att sprida teorierna om att värdera naturen, och att hjälpa till att tillämpa teorierna i beslut av politiker och företag.
”Motsägelse i att sätta pris på det ovärderliga”
Om man kan sätta pris på ekosystemtjänsterna så kan det ge naturvården ett nytt och kraftfullt verktyg. Då kan naturens värden bli jämställda med traditionella ekonomiska värden. Det är ett första steg mot hållbara ekonomier med gröna räkenskaper. Men många anser att naturen är ovärderlig och att man inte kan sätta prislappar på sjöar och skogar.
– På sätt och vis finns en motsägelse i att sätta pris på det ovärderliga, säger Daily. Det finns många sätt som människor upplever naturen på som vi inte på ett meningsfullt sätt kan sätta ett monetärt pris på. Men samtidigt måste vi vara pragmatiska. Vi tar beslut varje dag som helt enkelt raderar ut naturen utan att tänka på det. Och det kommer att straffa oss, och har redan börja straffa oss, på en massa olika vis.