Självständighetstorget Majdan i Kiev, 4:e mars. Foto: TT

Propagandakriget om Ukraina hårdnar

Uppdaterad
Publicerad

Tongångarna hårdnar mellan de båda sidorna av konflikten i Ukraina. Att vinna informationskriget blir allt viktigare, säger Alexa Robertson, medieforskare på Stockholms Universitet.

Programledaren Liz Wahl avslutade i går sin sändningen för Russia Today genom att säga upp sig från kanalen. Hon blir därmed kanalens andra nyhetsankare att öppet ta ställning mot den ryska nyhetsbevakningen av situationen i Ukraina.

Intervjuat samma kvinna – i fem olika städer

Russia Today har i likhet med flera andra ryskspråkiga medier kritiserats för att ge en tillrättalagd, snedvriden och i bland helt felaktigbild av vad som pågår i Ukraina.

Krimkonflikten

I december förra året avbröts en reporter från den statliga tv-kanalen under en livesändning på Självständighetstorget i Kiev genom att en demonstrant räckte fram en Oscarstatyett: ”Ge den här till din kanal... för de lögner och nonsens ni berättar om Majdan”.

Den ryska tv-kanalen anklagas bland annat för att ha intervjuat samma kvinna i olika kläder, vid fem olika tillfällen. Kvinnan ska ha setts spela olika roller i städer som Sevastopol, i Odessa, Kiev och Charkiv.

Vid samtliga tillfällen ska hon bett Ryssland om hjälp och uttryckt oro för utvecklingen i landet, skriver Daily Mail.

– Russia Today är väldigt hårt kontrollerad av staten. Man menar att det är andra medier som bedriver propaganda, säger Alexa Robertson, medieforskare på Stockholms Universitet.

Ryssland: Väst tiger om högerextrema

Tongångarna har hårdnatt på båda sidor av konflikten. I Ryssland menar man att västvärlden tiger om de högerextremas inblandning i upproret.

Sedan invasionen på Krimhalvön använder man allt oftare ord som ”terrorister”, ”nationalister” och ”extremister” när man talar om de oppositionella krafterna.

Från väst målas nidbilder upp där utrikesminister Carl Bildt kallar Ukrainas avsatta premiärminister Viktor Janukovytj för ”Quisling” och där USA:s tidigare utrikesminister Hillary Clinton jämför Vladimir Putin med Adolf Hitler.

– Alla krig vinns i medierna. Vi har haft informationskrigsföring sedan Gulfkriget i Irak. Det är väldigt viktigt, säger Alexa Robertson.

Nidbilder målas upp av ledarna

Sedan protesternas början har ett flertal uppgifter figurerat i medierna som gett upphov till diskussion. Under gårdagen uppmärksammades åter uppgifterna om de krypskyttar på Självständighetstorget i Kiev som blev kända i samband med de mest blodiga dagarna i februari.

I ett samtal med EU:s utrikeschef Catherine Ashton ska Estlands utrikesminister Urmas Paet sagt att uppgifter tyder på att krypskyttarna inte var poliser – utan tvärtom från oppositionen.

I efterhand dementerade utrikesminister Paet påståendet och sade att han endast uttryckt oro för att ”de ryktena börjar få spridning”, och att det skulle kunna ”skada situationen i Ukraina”.

Ett annat exempel handlar om det brev som Ukrainas avsatta premiärminister Viktor Janukovytj ska ha skrivit till Vladimir Putin där han ber om Ryssland att ingripa militärt. Om brevet är äkta och om det kan ha skrivits i efterhand har diskuterats.

Rapporterade ukrainare som flytt landet

– Jag tror att ett problem med rapporteringen av Ukraina är att det är för mycket som pågår. Det blir för rörigt och för många bilder och motbilder, säger Alexa Robertson.

Amerikanska myndigheter gör nu ett försök att själva påverka informationsflödet genom att publicera en artikel som sägs lista felaktiga påståenden som Putin ska ha använt i syfte att legitimera invasionen av Krim.

I listan över tveksam rapportering hamnar också den ryska nyhetsbyrån Itar-Tass som i helgen rapporterade om att omkring 675.000 ukrainare flytt över gränsen till Ryssland.

Men på tv-bilderna som visades i samband med uppgifterna skymtades en skylt som avslöjade att bilderna var filmade vid en gränsövergång mellan Ukraina och Polen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet