Österrikes unge förbundskansler, den 31-årige Sebastian Kurz, möttes av demonstrationer när hans nya regering svors in i det pampiga Hofburg. Hans borgerliga och reformerade ÖVP blev största parti vid det senaste parlamentsvalet i oktober. Trots att det socialdemokratiska partiet, SPÖ, blev näst störst valde Kurz att bilda regering ihop med det invandringskritiska Frihetspartiet, FPÖ.
Tunga poster
Frihetspartiet får en rad tunga poster i Kurz nya regering. FPÖ får inrikes-, försvars-, och utrikesdepartementen och därmed kontroll över hela säkerhetsapparaten. Den nya utrikesministern Karin Kneissl är inte partimedlem, men anses stå FPÖ nära. Partiledaren, Heinz-Christian Strache, blir vice kansler. Den förre presidentkandidaten Norbert Hofer tar över infrastruktur med en rejält tilltagen budget.
Maktfaktor
Det invandringskritiska Frihetspartiet FPÖ har varit en maktfaktor i österrikisk politik sen 1980-talet, men det är första gången partiet får en så stark ställning.
Sebastian Kurz tar hand om EU-frågorna och har deklarerat att det inte blir en folkomröstning om ett utträde ur EU, en ”Öxit”, och att sanktionerna mot Ryssland än så länge ligger fast. På de punkterna fanns det stora skillnader mellan de två koalitionspartierna. Kurz linje i EU är mindre detaljkontroll för medlemsstaterna.
Skärpt flyktingpolitik
I valet drev båda partierna frågan om skärpt flyktingpolitik. Migrationen kom att dominera valet och gav dem stora väljarframgångar.
På den nya regeringens agenda står sänkta skatter för barnfamiljer och låginkomsttagare och lägre bidrag för asylsökande. Fler poliser och gränskontroller ska minska invandringen. Endast välutbildad arbetskraft ska tillåtas att invandra och bara i branscher med brist på österrikiska anställda. Hårdare krav ställs på undervisning och kunskap i tyska.