Bild från ett översvämmat samhälle i norra Sumatra, Indonesien, efter kraftiga regn i slutet av förra året. Arkivbild. Foto: Binsar Bakkara/AP/TT

Rapport från FN: Krävs mer anpassning för klimatet – tiden håller på att rinna ut

Publicerad

Tiden håller på att rinna ut för en stor del av klimatarbetet.

En viktig del handlar om att skydda samhällen mot framtida torka, översvämningar och skyfall. Men arbetet går än så länge alldeles för långsamt, enligt en ny FN-rapport.

Anpassningar för att klara klimatförändringarna är en av grundpelarna i Parisavtalet – vid sidan av att snabbt minska utsläppen av växthusgaser. Även om utsläppen hejdas, så är klimatförändringarna redan i rullning och väntas ge dramatiska effekter.

Klimatanpassningar handlar om att skydda befolkning, jordbruk och viktiga samhällsfunktioner mot översvämningar, kraftiga skyfall, havshöjningar, torka och värmeböljor.

Prioriterat utsläppen

Men enligt en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP – Adaption Gap Report 2020 – släpar arbetet efter.

– Nu ser vi att klimatet förändras, och det är verkligen hög tid att få fart på klimatanpassningarna, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI), som haft i uppdrag att expertgranska delar av rapporten.

72 procent av länderna inom Parisavtalet har tagit fram planer för någon typ av klimatanpassning. Och ytterligare 9 procent är i planeringsfasen.

Men av 1 700 studerade projekt i FN-rapporten var de flesta i ett mycket tidigt stadium, och endast 3 procent bedömdes bidra till klimatanpassning i praktiken.

Bristande finansiering

Världens fattiga och mindre utvecklade länder kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. En avgörande flaskhals för att få i gång arbetet med klimatanpassningen är därför finansieringen, enligt Åsa Persson.

– Det finns en positiv trend för hur mycket pengar som kommer via FN:s olika fonder och från bistånd. Men nivån är fortfarande alldeles för låg, jämfört med vad det kostar.

I dag uppskattas behovet för utvecklingsländernas klimatanpassning vara omkring 70 miljarder dollar per år. Om ytterligare 30 år kan kostnaden ha vuxit till nära 500 miljarder dollar.

Påverkar Sverige

Även om behovet av klimatanpassning ofta betraktas som en angelägenhet för de länder som drabbas direkt, så visar forskning att konsekvenserna kommer att påverka förhållandevis förskonade länder som Sverige.

– Det tas inte upp så mycket i den här rapporten, men det är viktigt att också se de gränsöverskridande klimateffekterna. Det kan handla om att vara beroende av livsmedel från andra länder, att ha investeringar i sårbara länder – och migration, som ju är en stor fråga.

UNEP (United Nations Environment Programme) bildades 1972 efter en miljökonferens för FN i Stockholm.

Organisationens uppdrag är att leda och samordna FN:s miljöarbete – och att ”förbättra människors livskvalitet på sätt som inte går ut över framtida generationers livskvalitet”.

I uppdraget ingår även att organisera konferenser och främja samarbete mellan länder för en hållbar utveckling.

Exempelvis sammanställer UNEP rapporter om klimatförändringar, miljögifter och energiresurser.

Högkvarteret ligger i Kenyas huvudstad Nairobi. Organisationen leds för närvarande av den danska ekonomen Inger Andersen, som tidigare varit verksam vid bland annat Världsbanken.

Källa: unep.org

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer