Foto: TT

Största politiska krisen i Rumänien sedan revolutionen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Rumänien befinner sig i den allvarligaste krisen sedan revolutionen för 27 år sedan. Den yngre generationen har tröttnat på regeringens försök att minska straffen för korruption.

Ingrid Thörnqvist

Utrikesredaktör

I Rumänien har de senaste dagarna hundratusentals människor runtom i landet protesterat mot den socialdemokratiska regeringen. Det som upprör demonstranterna är regeringens försök att försvaga och avkriminalisera vissa korruptionsbrott. Regeringen drev igenom ett särskilt dekret om ändringar i brottsbalken om korruption. Den nya lagen ska träda i kraft den 11 februari.

Även landets högsta domstol har enhälligt gått emot lagen och hänskjutit den till konstitutionsdomstolen.

Utreds för maktmissbruk

Bakgrunden till den nya lagen anses vara maktambitionerna hos socialdemokraternas starke man, Liviu Dragnea. Han är villkorligt dömd för valfusk och utreds för maktmissbruk. Därför kunde inte Dragnea få posten som premiärminister när hans parti vann valet i december 2016.

Den nya lagen öppnar vägen för Dragnea att bli regeringschef. Hans parti, PSD, har majoritet i parlamentet. Han och ett tiotal parlamentsledamöter och borgmästare kan slippa åtal med hjälp av dekretet.

Rumänien har gjort stora framsteg i kampen mot korruptionen under senare år. Landets anti-korruptionsmyndighet leds av chefsåklagare Laura Codruta Kövesi, som fått den svenske kungens Nordstjärneorden för sitt arbete.

Myndigheten har utfärdat 1.170 fällande domar under de senaste tre åren. Ytterligare 2000 fall är under utredning.

Vill ge amnesti för fångar

När Rumänien gick med i EU 2007 var det på villkor att man försökte få slut på den utbredda korruptionen. EU har fortsatt att övervaka utvecklingen i en årlig rapport. I den senaste rapporten får Rumänien beröm för sin goda utveckling i kampen mot korruption.

Den nya regeringen vill ge amnesti för fångar som inte dömts för våldsbrott och som avtjänar straff på upp till fem år. Dekretet gäller även brott där de ekonomiska skadorna inte överstiger motsvarande 420.000 kr. Det skulle innebära att omkring 3000 människor släpps.

Regeringen motiverar beslutet med att fängelserna är överfulla och att lagstiftningen måste harmoniseras med de senaste utslagen i landets konstitutionsdomstol.

Flera ministrar har hoppat av

Reaktionerna är starka. Ett dussintal politiker inom det socialdemokratiska partiet har hoppat av, däribland flera ministrar. Landets president, Klaus Iohannis, anser att agerandet handlar om politiker som vill skydda sig själva.

”Det är en sorglig dag för rättssäkerheten. Regeringen har ignorerat miljoner rumäners dröm att leva i ett land fritt från korruption”, sa president Iohannis i ett uttalande.

Presidenten har deltagit i protestmarscherna och har även krävt en folkomröstning om lagändringarna.

EU-kommissionen uttrycker ”stor oro” över utvecklingen och understryker att kampen mot korruptionen måste ”gå framåt, inte göras ogjord”.

Sex västländer, däribland USA och Tyskland, har i ett gemensamt uttalande varnat för att den rumänska regeringens agerande skadar Rumäniens anseende och ställning inom EU och NATO.

Sveriges ambassad i Bukarest har liksom många andra länder i ett uttalande uttryckt sin oro över att den fram till nu framgångsrika kampen mot korruption hotas.

– Det är framförallt den unga generationen i Rumänien som synts ute på gatorna de senaste kvällarna, säger Alexander Peyre Dutrey, ambassadråd på svenska ambassaden till SVT Nyheter.

– Landet har länge varit präglat av politisk apati, samtidigt som den ekonomiska utvecklingen de senaste åren varit dynamisk. Millenniegenerationen har därför till stor del varit soffliggare i valen men vill leva i ett modernt land och nu har de ilsknat till, säger han.

Lågt valdeltagande

Ett nytt ungt parti bildades i Rumänien under våren 2016 och hade stora framgångar i ett lokalt val i huvudstaden Bukarest.

Partiet, USR, Unionen för att rädda Rumänien, lyckades på rekordtid ta sig in i parlamentet vid valet i december 2016. USR blev tredje största parti med 9 procent av rösterna.

Att notera är att valdeltagandet låg på 39,5 procent. I Sverige röstade 85,8 procent av de röstberättigade i det senaste riksdagsvalet.

– Många av de unga har inte varit så politiskt aktiva och sedan 1990 har många visat missnöje genom att emigrera, säger Alexander Peyre Dutrey.

Det socialdemokratiska partiet och det liberala partiet har turats om att styra landet sen kommunismens fall 1989. Socialdemokraterna är mest välorganiserat och har också stöd av den ortodoxa kyrkan.

I städerna har välståndet ökat, tack vare stark tillväxt. Men välståndet är ojämnt fördelat i Rumänien. I storstäderna har IT-sektorn utvecklats, även bildindustrin är framgångsrik.

Via sociala medier har den unga generationen på kort tid organiserat massdemonstrationer i ett 50-tal städer runtom i landet. När regeringens planer på att lätta på antikorruptionslagarna blev offentliga, utlöstes de största protesterna sen 1989.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.