Radu Mazare greps i april i år för att ha tagit mutor på minst 9 miljoner euro (cirka 83miljoner kronor). Bilden togs i juli 2009. En annan bild visar honom med sin då trettonårige son, utklädd till mening Hitlersoldat.

”Rumäniens ryggrad är korruption”

Bilden ovan föreställer den rumänska staden Constanţas mäktige och populäre borgmästare Radu Mazare på en lokal modevisning – utklädd till nazitysk general. Mazare sitter nu i häkte för korruption.

Bakom bilden från 2009 döljer sig en korruptionsskandal som nyhetsmagasinet Newsweek berättar om.

På papperet, skriver Newsweek, är Constanţa med sina nästan 300.000 invånare en ekonomisk succé. Med investeringar i förnybar energi, skeppsbyggnad, egendomsaffärer och jordbruk. Tillväxten ligger 16 procent över genomsnittet, ungefär som många blomstrande europeiska städer.

Greps i april

Utvecklingen har skett under borgmästare Radu Mazare, som greps i april 2015 då han anklagades för att ha tagit 9 miljoner euro (83 miljoner kronor) i mutor. Och, skriver Newsweek, ärren efter hans verksamhet syns överallt i staden.

Stadens historiska centrum liknar en övergiven spökstad, gator slutar i smutsiga högar, vägar slutar plötsligt framför nybyggda hus. Vilda hundar ylar på taken till hus som inte är färdigbyggda. Köerna till stadens sjukhus är enorma.

– Mazare är kung av Constanţa, säger Sebastian Bodu, EU-parlamentariker, till tidningen. Bodu är också före detta chef för det nationella skatteverket.

Hans kejsardöme

– Staden är hans kejsardöme. Han har skapat ett system där alla ekonomiska initiativ måste gå genom honom. Nu är han gripen, ingenting händer, ingen vet vad man ska göra.

Tidningen skriver att Mazares rykte handlar både om att spela clown – han har även klätt ut sig till romersk kejsare – och till att ta emot utländska investeringar. Han har poserat för Playboy på en silvertron med nakna modeller.

Han har klätt ut sig till den sydamerikanske revolutionären Che Guévara och äger en flotta av dyrbara sportbilar. Senast omvaldes han med 62 procent av rösterna.

Ingrott i samhället

Newsweek skriver att i Rumänien är korruption något ingrott i samhället. Det finns en parodi på en valslogan som säger: Korruption – ryggraden i det rumänska samhället.

– Korruption har hjälpt Constanţa att växa, säger Bodu. Den smörjer hjulen, man behöver bara betala en aning och så plötsligt finns det inga hindrande regler. Men det är inte den sortens tillväxt som gynnar en stad.

Regeringskällor hävdar, påstår Newsweek, att den pågående attacken mot korruptionen kan skada landet mer än att hjälpa det. Det kan medföra nedgång i ekonomin. Detta sägs efter en rad gripanden av högt uppsatta politiker de senaste månaderna.

Gripit en rad toppolitiker

Den rumänska antikorruptions-myndigheten DNA – Directia Nationala Anticoruptie – har arbetat på högvarv och gripit en rad toppolitiker ända sedan den tyskättade Klaus Johannis valdes till president i november 2014.

Polisräder har avslöjat gömda Picasso- och Renoirtavlor, guldtackor och högar av kontanter i ministrars hus. De har anklagats för att ha tagit mutor, som till exempel landets finansminister Darius Vâlcov.

Följden har blivit att ministrar blivit ovilligare att godkänna infrastrukturprojekt och andra investeringar. Andelen offentliga investeringar har rasat drastiskt. Privata investeringar har också minskat.

Mutor medfött

Mutor för offentliga arbeten är så medfött i den rumänska regeringen att nästan alla har något att dölja, säger Sorin Ionita till Newsweek. Han är juridisk expert för antikorruptions-tankesmedjan Expert Forum.

– De tror att om de kan klara DNA:s granskning vid ett tillfälle, kan de sedan fortsätta som förut, när de kommer ut.

Vanligt folk skadas av den pågående antikorruptionsoffensiven, skriver Newsweek. Constanţas skolor och sjukhus har fått klara sig utan datorer på grund av en mutskandal som omfattade inköp av datorer. Ingen ansvarig vågade leverera dem.

Mycket står bara stilla

I huvudstaden Bukarest har byggena för nya pendeltågslinjer stoppats därför att ministrar anklagats för att ha tagit mutor. Vägbyggen har avstannat på mitten, snöröjningen har inte fungerat så att avlägsna byar har blivit avskurna från omvärlden under hela vintern.

Föreställningen att aktionerna mot korruption skadar Rumänien har lett till att politiska ledare attackerar DNA. Premiärminister Victor Ponta sade tidigare i år att DNA tog Rumänien tillbaka till diktatorerna Ceausescus och Stalins tid.

Det kan tilläggas att premiärminister Pontas svåger och svärfar för närvarande undersöks av DNA.

Vågar inte gå in i politiken

Och allteftersom politikerna störtas försöker regeringen finna folk som kan ersätta de försvunna. Ofta blir poster inte besatta eller också tillsätts inkompetenta tjänstemän. En anonym regeringsrådgivare säger till Newsweek att folk inte vågar gå in i politiken för att tjäna pengar just nu.

Och de som har goda avsikter avstår därför att de inte vill arbeta i ett korrumperat system. Det betyder att landet plötsligt stannar av i utvecklingen.

Men opinionsmätningar visar att rumänerna litar dubbelt så mycket på DNA som på regeringen. I förra årets presidentval hördes ofta en slogan: DNA som president.

Vilar upp sig i fängelset

Men det finns ett talesätt om att politikerna bara får förmånen att vila upp sig i fängelset tillsammans med sina vänner och sen kan de komma ut och ta hand om sina sparade förmögenheter.

Andrei Mascut arbetar på antikorruptionsorganisationen Romania Curata. Han säger till Newsweek:

– Det finns ett slags invigningsrit i rumänsk politik. Det första som händer är att en äldre politiker tar en nybörjare under sina vingar och ber honom att göra affärer med honom och hans vänner.

Hot mot hela systemet

– Därmed har den unge politikern blandats in i korrupta affärer och kan bli föremål för utpressning. Bara då är det möjligt för honom att ställa upp i val. Ingen vill ha någon som är ren – det är ett hot mot hela systemet.

Fotnot 1: Rumänien ligger på plats 69 av 175 i antikorruptions-organisationen Transparencys index tillsammans med Brasilien, Bulgarien, Grekland, Italien, Senegal och Swaziland.

Fotnot 2: Bilden har distribuerats av Simon Wiesenthal Centre i Wien. Det bekämpar antisemitism och jagar fortfarande krigsförbrytare. Ända till 2004 förnekade Rumänien, som var allierad med Hitler, att man deltagit i Förintelsen. Men 2004 gick man, efter en stor utredning, med på att erkänna att rumänska myndigheter dödade upp till 300.000 judar.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer