Hon sover stilla, och ett lugn vilar över henne. Hon ligger i en kuvös med sjukhuspersonal runt sig dygnet runt, en till synes trygg miljö. Jag frågar en av läkarna om jag får öppna en av luckorna på kuvösen för att ta en bild av Abia, när det plötsligt blir svart i lokalen. Kuvösen slutar att arbeta.

Jag hoppar till som om det var jag som orsakat strömavbrottet. Några sekunder senare kommer strömmen tillbaka och Abias liv svävar inte längre i fara.

– Som du ser så har vi strömavbrott ibland, det påverkar vår utrustning. Du måste hela tiden vara vaksam med detta, annars kan vi förlora ett barn. Några av våra kuvöser måste startas manuellt efter ett strömavbrott, säger Dr Allam till oss när vi står intill Abias kuvös.

Runt om mig kämpar flera av barnen för sina liv och strömavbrotten berättar om den allvarliga situation som råder här på Gaza i dag. Bristen på medicin, utrustning och elektricitet gör sig ständigt påmind när personalen arbetar febrilt med de små här på avdelningen för förtidigt födda barn.

– Det är så frustrerande, och det är många som bär ansvaret för det som händer runt om oss när oskyldiga barn dör för att de inte får den vård de behöver, säger Dr Allam.

När vi går runt på kliniken visar Dr Allam på flera brister i vården. Han visar oss tre små bebisar som ligger i en och samma kuvös – i en kuvös som egentligen bara klarar av att vårda ett barn åt gången. Det känns verkligen i hjärtat att se de små sköra liven kämpa för att överleva tillsammans tätt ihop i den trånga kuvösen.  

– Vi har 34 kuvöser på vår avdelning, som över 70 barn måste dela på. Flera av barnen lider av infektioner och skulle behövas flyttas utomlands, till modernare sjukvård, men vi får avslag, berättar Dr Allam.

De flesta av barnen här på avdelningen skulle gå att rädda. Men med endast en sjuksköterska på tio barn i kritiskt tillstånd, är situationen på sjukhuset ohållbar. Och Dr Allam vädjar nu till omvärlden om hjälp. Plötsligt vaknar Abia, hon öppnar sina ögon och tittar på mig, hon lyfter sin ena arm, som om hon vill säga hej.

– Salam Habibti, säger jag och ler.