Natalya Sindeyeva, ägare av den oberoende ryska tv-kanlen Dozhd. Foto: TT

Rysslands fria tv-kanal utreds för extremism

Publicerad

Ryska åklagare har inlett en förundersökning mot den ryska fria tv-kanalen Dozhd, som nu misstänks för extremism. Kritiker menar att handlingen helt och hållet är ett utslag av rysk repressiv mediepolitik.

Dozhd är Rysslands största oberoende tv-kanal och har sedan starten 2010 bland annat givit plats åt regimkritiska röster. Nu kan kanalens framtid vara hotad. Enligt Dozhds ägare Natalya Sindeyeva har ryska åklagare ålagt tv-kanalen att undergå myndighetskontroller som syftar till att undersöka om verksamheten följer rysk anti-extremism lagstiftning, licensregler och arbetsmarknadslagstiftning, uppger nyhetsbyrån AFP.

De ryska myndigheternas utfall mot tv-stationen kritiseras för att vara ett utslag myndighetscensur.

– Det är uppenbart att utredningen mot Dozhd är av politisk natur, säger Alexey Venediktov, chefredaktör för den ryska radiostationen Ekho Moskvy, i en kommentar på Twitter.

Tidigare utsatt för blockad

Det är inte första gången som tv-kanalen sätts under press av ryska myndigheter. 2014 ställde kanalen frågan till sina tittare om det under kriget mot Nazityskland hade varit bättre att ge upp staden Leningrad för att spara människoliv. Runt en miljon människor dog under den 900 dagar långa belägringen av staden och händelsen har en framträdande plats i den ryska historieskrivningen över motstånd och hjältemod.

Det – och hur Dozhd rapporterade om Majdan-prosterna mot den förre ukrainske presidenten Viktor Janukovytj 2013-2014 – retade gallfeber på Kreml som då tvingade kabel-tv-operatörerna att blockera kanalen.

Fler medier under press

I somras hamnade den ryska tidningen Novaja Gazeta – som tillsammans med Echo Moskvy och Dozjd utgör de tre egentliga oberoende medier som finns kvar i Ryssland –  i blåsväder sedan man publicerat ett ord som regimen ogillade. Den ryska tillsynsmyndigheten Roskomnadzor gjorde i samband med att Novaja Gazeta varnades för andra gången ett uttalande där man klargjorde att tidningen nu kan ställas inför rätta och bli berövad dess utgivningstillstånd.

Ryskt medieutrymme krymper

Under president Vladimir Putins styre har ryska mediers manöverutrymme minskats i omgångar och Ukrainakrisen har förvärrat situationen ytterligare. Veteranjournalisten Daniil Kislov ser mörkt på det ryska medieklimatets framtid.

– Man mördar folk här, (oppositionspolitikern Boris) Nemtsov sköts utanför Putins fönster – det är klart att de kommer att stänga Novaja Gazeta förr eller senare, sade han i somras till TT.

Kontroversiella ryska lagar

2002 introducerades ”anti-extremistlagen” som senare utökats till att omfatta uppmaningar och stöd till extremism.

2012 kom agentlagen som tvingar politiska organisationer med utländsk finansiering att registrera sig och ständigt kalla sig själva ”utländska agenter”. Samma år begränsades mötesfriheten och en svepande lag mot förräderi och spionage stiftades.

2013 trädde ”anti-gaylagen” i kraft, som kriminaliserar offentliga uttryck som avviker från ”traditionella familjevärderingar”.

2014 krävde ”anti-blogglagen” att populära bloggare registrerar sig för tillsyn.

2015 kom lagen om oönskade organisationer, som förbjuder grupper som anses hota nationella intressen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.