Många unga rekryteras från bland annat Sverige för att slåss med terrororganisationer i Irak och Syrien. Foto: TT Arkiv

Så rekryteras unga svenskar till terrororganisationer

Uppdaterad
Publicerad

Omkring 2.000 europeer beräknas ha rest till Syrien och Irak för att strida med terrororganisationen Islamiska staten och andra al-Qaida-inspirerade grupper. Bland dem finns även svenska unga män och kvinnor. Ett viktigt centrum för rekrytering är Göteborg.

Enligt Säpo rör det sig om ett 80-tal svenskar, men antalet kan vara det dubbla. IS propagandafilmer har en stark dragningskraft på många unga. Agenda har träffat en kvinna i Sverige vars unga släkting lät sig påverkas. Hon berättar om hur han förändrades:

– Plötsligt började han be och gå till moskén, han började prata om att det ena och det andra är förbjudet. Sedan började han prata om jihad och att hamna i paradiset.

Terroriströrelsen IS

Hon säger att det handlar om ”vanliga ungar”, som har gått i svenska skolor och umgåtts med svenska barn.

– De har levt ett vanligt liv. Och så blir de förändrade inom loppet av några månader.

Söker upp unga människor

Hennes släkting har åkt ner två gånger till Syrien. Den senaste gången kom han tillbaka skrämd av det han sett.

De här som rekryterar, vet man hur de arbetar för att få tag på unga människor?

– De kan komma till klubbar till och med, de börjar prata lite, de säger att det här är inte den rätta vägen, det finns en annan väg till paradiset. De unga lockas till moskéer, vanliga moskéer. Vi vet inte riktigt vilka moskéer det är, men sedan blir det andra lokaler som de hamnar i, när det blir mer och mer träffar med de här grupperna, säger kvinnan.

Familjen tror att det är IS som han har stridit med. Och gruppen behåller fortfarande greppet om honom.

– Det är sekter det handlar om. Och så länge det inte finns hjälp så går de runt utan att få hjälp från någon och hamnar bland de här personerna igen, säger hon.

Finns det risk att han kan hamna i den gruppen igen?

– Det är det vi är rädda för.

”Vi vet att flera har avlidit”

Göteborg är ett viktigt centrum för rekrytering av jihadister. Särskilt de nordöstra förorterna. Vi besöker Angered och pratar med Zan Jankovskij, chef för fältassistenterna i Angered, som försöker göra något åt problemet.

– För närvarande vet vi att i nuläget kanske det befinner sig någonstans runt 30 vuxna från Angeredsområdet nere i konfliktområdet. Vi vet också att tio, tolv, kanske tretton personer har avlidit i konflikten. Så relativt sett, kopplat till hur litet området är, så är det ett ganska stort problem, säger han.

”Även etablerade dras in”

– Ofta är det unga män som kan ha en historia av tidigare kopplingar till extremism eller till religiös övertygelse och så vidare. Men det är inte enbart så, utan bilden är mer komplicerad. Vi har också tecken på att unga människor som är etablerade i samhället med jobb, med högskoleutbildning och annat, att de också dras in. Att de rekryteras ner till framför allt Syrien och norra Irak.

Sverige ligger högt i Europa när det gäller antalet unga som gett sig i väg för att kriga. I Göteborg liksom på andra platser i Sverige finns aktiva rekryterare för IS. Det är inte klarlagt vem som finansierar dem och hur nätverken fungerar.

Vi söker upp Magnus Ranstorp, forskare på Försvarshögskolan, som haft regeringens uppdrag att utreda frågan om utländska stridande.

Forskaren: De plockar individer

– Göteborg verkar vara en ”rekryterings-hub”. Det finns centrala rekryterare i Göteborg som fokuserar på rekrytering. I vissa fall plockar de individer från Stockholm, Malmö och Göteborg, sätter samman dem och skickar ner dem.

Men vad driver unga människor att åka till Syrien för att kriga och att bygga upp en islamisk stat, ett kalifat?

– De kan väldigt lite om islam, de är inte speciellt skolade, de har inget kritiskt tänkande kring detta utan de rycks med av en berättelse. Det är en domedagsprofetia, ”världen står inför domedagen” och etableringen av den Islamiska staten är en del av detta, säger Magnus Ranstorp.

För många blir verkligheten ett brutalt uppvaknande och de söker sig hem igen.

Svårt för familjer att få hjälp

Familjer som har barn som de tror ska iväg, som kanske till och med har varit iväg förut – vart ska de vända sig?

Det finns myndigheter de kan ringa till men det är inte så mycket som de kan hjälpa till med. Säkerhetspolisen borde vara den sista instansen. Men det är ofta den första och enda, säger Magnus Ranstorp.

Kvinnan vi pratat med, vars unga släkting rest iväg till Syrien två gånger, säger att hjälp är svår att finna.

– Det är många familjer som drabbas och de skriker efter hjälp. Vart ska de vända sig? Man sitter där med sin ångest och oro och vet inte riktigt, kommer min unge någonsin tillbaka? Det finns mycket att göra från myndigheternas sida, konstaterar hon.

Reportage i Agenda söndag 7 september 2014 kl 21.15 i SVT2. I programmet intervjuas även brittiske Hanif Qadir från Active Change Foundation, demokratiminister Birgitta Ohlsson och Omar Mustafa, ordförande för Islamiska förbundet. Se programmet här.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terroriströrelsen IS

Mer i ämnet