I början av mars inledde Saudiarabien ett globalt priskrig på olja, parallellt med att efterfrågan på olja föll på grund av coronapandemin. Nu krymper kungadömets statskassa dramatiskt och man tvingas göra smärtsamma besparingar.
I går kom beskedet att levnadsomkostnadsbidraget – det särskilda månadsbidrag på motsvarande 2 600 svenska kronor som betalas ut till alla statsanställda – sätts på paus från och med juni månad. Momsen i landet tredubblas från 5 till 15 procent, vilket slår mot hushåll med mindre inkomster. Det är reformer som skulle vara smärtsamma för vilken regering som helst, men som är särskilt kännbara i Saudiarabien, där många invånare vant sig vid att leva i välfärd tack vare oljan.
Oljekriget började den 6 mars
Saudiarabien och Ryssland står tillsammans för mer än hälften av världens oljeexport. Länderna i oljepriskartellen Opec brukar ingå överenskommelser om att begränsa produktionen av olja för att hålla priserna uppe när efterfrågan går ned. Men när oljepriset pekade nedåt i början av 2020 på grund av coronapandemin ville Ryssland inte dra ned på utvinningen.
Kriget började den 6 mars i år, när den ryske energiministern Alexander Novak sade till reportrar utanför Opecs huvudkontor i Wien att Ryssland var redo att öka oljeproduktionen i april.
Han hade just avfärdat Saudiarabiens förslag att skära ned på oljeutvinningen med ett par hundra tusen fat om dagen för att parera vad många just då såg som en svag nedgång av omvärldens efterfrågan på olja.
Anklagade Saudiarabien för ”ekonomisk krigföring”
Saudiarabiens svar kom omedelbart. Kungadömet hämnades genom att låta pumpa upp mer olja än någonsin tidigare – och att sänka priserna. Den saudiska oljan är billigare att ta upp än Rysslands och USA:s oljereserver, och planen var att ta marknadsandelar genom att konkurrera ut motspelarna. Ändå frågar sig experter om landets kronprins Mohammed Bin Salman just då förstod konsekvenserna.
Amerikanska kongressledamöter anklagade Saudiarabien för ”ekonomisk krigföring” och hotade med att dra tillbaka militära trupper från kungadömet om priskriget fortsatte. Efter en kaotisk månad när oljepriset störtdykt till sin lägsta nivå på decennier nåddes till slut en uppgörelse mellan de stora oljeländerna.
Man skar ned oljeutvinningen med rekordhöga 9,7 miljoner fat per dag. Men efterfrågan har sjunkit än mer sedan dess och de låga oljepriserna kommer att hålla i sig en lång tid framöver.
Fler åtstramningar lär komma
Pandemin hade lett till sjunkande oljepriser i vilket fall som helst. Men bedömare menar att priskriget skyndade på utvecklingen.
För Saudiarabien betyder det att kungadömet i år förlorar hälften av sina oljeinkomster. 90 procent av landets exportintäkter kommer från oljan, och mycket tyder på att fler åtstramningar kommer. Även satsningarna i ”Vision 2030” som skulle skapa hållbara jobb för landets unga befolkning har fått skjutas på framtiden.
Samtidigt som oljeanalytiker ifrågasätter om oljekonsumtionen någonsin kommer att nå upp till samma nivå som före coronapandemin så har luften blivit lättare att andas i många städer till följd av den minskade trafiken när ekonomierna stängts ned.