Förbudet för kvinnor att köra bil upphörde så sent som för några dagar sedan. Men strax efter anklagade saudiska myndigheter det kvinnliga nyhetsankaret Shireen al Rifaie för olämplig klädsel när hon rapporterade om saken för TV-bolaget Erem News.
Al Rifaie tog inga chanser utan flydde hals över huvudet till Förenade Arabemiraten. Orsaken till nyhetsankarets hastiga flykt är att ett 20-tal aktivister för mänskliga rättigheter, de flesta kvinnor, gripits av saudisk polis den senaste månanden.
De anklagas för landsförräderi och riskerar upp till 20 års fängelse om de döms. Och eftersom ingen rättssäkerhet existerar i det shariastyrda kungadömet är risken överhängande att kvinnorna får tillbringa många år bakom galler. Kvinnorna har flera saker gemensamt. De är välutbildade, välformulerade och välkända på sociala medier.
Välutbildade och med många anhängare
Den senast gripna, 54-årig Hatoon al-Fassi, är till exempel professor i historia och har bland annat forskat i kvinnornas ställning på arabiska halvön före islam. Hennes slutsas att kvinnor hade en starkare ställning före islam har upprört det konservativa religiösa och politiska ledarskapet. Under flera år har hon arbetat för kvinnor ska få rösta. Professor al-Fassi har nära 50 000 följare, många saudiska kvinnor, på twitter.
27-åriga Loujaini al-Hathoul har 314 000 följare. Hon blev känd över hela världen när hon körde in i Saudiarabien från Förena Arabemiraten för fyra år sedan tillsammans med en vännina och la ut bilfärden på sociala medier. Liksom flera av de andra gripna kvinnorna har al-Hathoul en universitetsexamen från ett utländskt universitet.
Vill visa upp en modern bild
Kronprins Mohammed bin Salmans omskrivna reformprogram beror på Saudiarabiens ensidiga behov av oljan. Det ensidiga beroendet gör kungadömet sårbart för prisförändringar, politiska omvälvningar och – inte minst – för att oljan inte räcker för alltid.
Men omvärldens intresse att investera i ett land med medeltida värderingar har varit begränsat. Det faktum att en stor del av flygkaparna från terrorattackerna 2001 var saudier, att flera tusen saudier slagits för terrorgruppen IS i Syrien och Irak och att saudiska oljepengar också finansierat olika terrorgrupper har inte ökat intresset för att investera i Saudiarabien.
Därför är upphävande av det kvinnliga körförbudet, öppnandet av biografer, ett avskaffande av den hatade religiösa polisen och möjligheten för kvinnor att starta företag utan sina mäns tillåtelse ett försök att inför omvärlden visa att Saudiarabien sakta men säkert ändå håller på att moderniseras.
Mycket står på spel
Men både det konservativa prästerskapet och delar av den jättelika kungliga familjen med 3 000 prinsar ser med oro på varje förändring som kan hota deras maktprivilegier. En stor del av den saudiska makteliten ryser fortfarande inför de krafter den arabiska våren 2011 släppte loss. Därför fruktar de att varje liten eftergift riskerar att sätta igång en process de tappar kontrollen över.
Makteliten vill att alla förändringar genomförs uppifrån och ser krav underifrån som en direkt utmaning mot ders maktmonopol. I fokus står kampen för kvinnors rättigheter som att kunna rösta och slippa det lagstadgade manliga förmynderskapet.
I dag kan en saudisk kvinna inte gifta sig, inte skilja sig, inte välja utbildning, inte ta ett jobb, öppna ett bankkonto eller genomföra planerade kirurgiska ingrepp utan sin mans, sin fars, sin brors eller till och med sin sons tillstånd. Så det är mycket som står på spel när det djupt konservativa kungariket Saudiarabien försöker samexistera med en postmodern och global värld.