Skogsskövling största klimatboven

Uppdaterad
Publicerad

Skogsskövlingen i u-länderna orsakar enorma utsläpp av växthusgaser. I motsats till vad många tror är den en långt större klimatbov än bilar och flygplan.

Problemet har länge varit dolt, men har på sistone lyfts upp i ljuset.

En färsk beräkning i en rapport från Världsbanken visar att Indonesien och Brasilien, som inte brukar räknas bland de största utsläppsländerna, i realiteten ligger trea och fyra i utsläppsligan efter Kina och USA när avskogningen – både den legala och den illegala – räknats in.

Sternrapporten

I oktober förde den brittiske ekonomen Nicholas Stern upp skövlingen som en av de avgörande klimatfaktorerna. Hans rapport, den så kallade Sternrapporten, blev enormt uppmärksammad och var den tändande gnistan bakom den nu pågående intensiva klimatdebatten.

Enligt Stern, som i sin tur byggde sin analys på siffror från FN:s klimatpanel (IPCC), kan en stor del av klimatdilemmat lösas om skogsskövlingen stoppas.

Huvudfråga på Balimötet

Allt detta har plötsligt lett till att avskogningen i u-länderna förts upp högt på dagordningen. Vid de kommande internationella klimatförhandlingarna inom Kyotoavtalet på Bali i december kommer den för första gången att bli en huvudfråga.

20 procent av utsläppen

Enligt de beräkningar som IPCC gjort svarar avskogningen globalt för cirka 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Endast energisektorn svarar för för en högre andel, cirka 24 procent.

Däremot ligger utsläppen från transportsektorn, industrin och jordbruket betydligt lägre, cirka 14 procent vardera. Flyget, som ofta nämns som en viktig klimatbov, svarar bara för drygt 2 procent.

Varje dygn medför skogsskövlingen lika stora utsläpp som åtta miljoner människor åstadkommer när de flyger från London till New York.

Sju miljarder ton

Från 2000 till 2005 försvann 15.000 kvadratkilometer regnskog årligen i Indonesien. Totalt beräknas detta ha lett till utsläpp i storleksordningen 2,5 miljarder ton koldioxid per år. Motsvarande siffra för Brasilien var 1,4 miljarder ton.

De samlade utsläppen för hela världen från skogsskövlingen är cirka sju miljarder ton per år. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges totala utsläpp är cirka 67 miljoner ton årligen.

Så varför har inte problemet lyfts upp förrän nu? Orsakerna är flera, men som så ofta beror det på en mix av politik och vetenskap.

Svårt att beräkna

– Att beräkna utsläpp från avskogning är svårt, rent vetenskapligt. Men det handlar också om att redovisningen av siffror har varit bristfällig, säger Hans Nilsagård, departementssekreterare på jordbruksdepartementet.

– U-länderna, där merparten av avskogningen på jorden äger rum, har inte haft lika hårda krav på sig som i-länderna.

Blockerad fråga

Enligt Klas Österberg på klimatenheten på Naturvårdsverket beror det hela också på att frågan under lång tid blockerades, bland andra av Brasilien.

– Men för ett par år sedan tog ett par u-länder, Papua Nya Guinea och Costa Rica, själva upp problemet på ett möte, och det öppnade upp blockeringen. Det hela kändes lite yrvaket, men nu är alla ense om att problemet måste lösas, säger han.

Hoppas på stöd

U-ländernas förhoppning är att de ska få ekonomiskt stöd av den rika världen för att skydda sina skogar, kanske genom någon form av handelssystem där skogsbevarande byts mot utsläpp i industrivärlden. Nicholas Stern menar att en kostnadseffektivare form av klimatpolitik är svår att hitta.

-Det ger oss också en jättechans att bevara hotade djur, växter och andra arter i regnskogarna, säger Österberg.

Bioenergi ett hot

Men som vanligt finns det också fallgropar. Suget efter bioenergi i klimatpolitikens spår växer snabbt i hela världen, vilket ironiskt/tragiskt nog redan lett till att regnskogar fällts för att bereda plats för bioenergiodlingar. I ivern att rädda klimatet har man bara gjort saken ännu värre.

-Det finns risk för att man sågar av grenen man sitter på, säger Österberg.

TT

Fakta: Avskogning

• Träd, liksom andra växter, absorberar koldioxid vid fotosyntesen. När träden huggs eller bränns ned frigörs kol som tillsammans med syret i luften bildar ny koldioxid.

• När träden inte ersätts med nya träd, ackumuleras koldioxiden i atmosfären vilket bidrar till klimatuppvärmningen.

• Om avskogningen i u-länderna kunde hejdas skulle klimatvinsten bli enorm. De globala utsläppen av koldioxid skulle minska med cirka 6,7 miljarder ton.

• Detta är en större minskning än vad som är möjlig att åstadkomma inom något annat område, exempelvis inom energiframställning, industri och transporter.

• Man räknar med att 80 till 90 procent av avskogningen i Brasilien och Indonesien är illegal. Det är sällan något fel på ländernas lagstiftning. Problemet är att lagarna inte efterlevs.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.