Snowden lämnade flygplatsen i Moskva häromdagen som en någorlunda fri man och står nu inför att försöka skapa sig ett nytt liv i Ryssland. Det kan bli tufft, i alla fall om andra avhoppares liv ger någon vägledning.

– Tidigare fall visar oss att livet är svårt för avhoppare, säger Lev Korolkov som har ett förflutet inom den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB.

– De upplever en enorm intern stress som kan vara väldigt länge, ibland resten av livet – även för dem som stannade, som Kim Philby, säger han med hänvisning till den brittiske dubbelspionen som hoppade av 1963.

Philby satt i praktiken i husarrest en stor del av sina 25 år i Sovjetunionen. Han söp och led av ensamhet och depression.

Inte fri

Korolkov har sin åsikt klar om Snowdens situation:

– Han var fri bara så länge han befann sig i transitzonen.

Snowden är inte den första som arbetat för den amerikanska säkerhetstjänsten NSA som sökt sin tillflykt i Ryssland. De båda kryptologerna William Martin och Bernon Mitchell hoppade av 1960, under kalla kriget. De anklagade Washington för att spionera på sina egna allierade – precis som Snowden skulle komma att göra ett halvsekel senare.

Båda blev alkoholiserade, och Martin tyckte senare att han fattat ett dåraktigt beslut. Livet i Sovjetunionen var ingen dans på rosor, och avslöjandet hade snart spelat ut sin roll.

Propagandaverktyg

Det kalla kriget är förstås historia, men allt har inte förändrats. Snowden kan vara intressant som propagandaverktyg för Ryssland – åtminstone till en början, när den information om USA:s säkerhetssystem han sitter på är aktuell.

– Han hör inte längre till sig själv. Han är en politisk personlighet och ett redskap, säger Anna Katjkajeva som är rysk medieexpert.

– Han är som en tickande bomb. Kanske kommer de spara honom för något och låta honom framträda i tv – eller kanske inte.