Spanskt paket befaras otillräckligt

Uppdaterad
Publicerad
På sikt räcker inte EU:s räddningspaket till spanska banker, tror bedömare. Och marknaden tar samtidigt sats inför skräckscenarion som hotar efter det grekiska nyvalet på söndag.

Den positiva reaktionen på helgens besked om EU-lån på upp till 100 miljarder euro till Spanien höll inte i sig länge.

-Det blev exakt tre och en halv timmes glädje på obligationsmarknaden, säger Jan Häggström, chefekonom på Handelsbanken.

Den tioåriga spanska räntan föll initialt från 6,25 till 5,96 procent på måndagen. Men i eftermiddagshandeln var den på väg upp mot 6,50 procent, enligt många nära en finansiellt ohållbar nivå.

Grekiskt val oroar

Spanska staten och regionala myndigheter har lån på 98 miljarder euro som löper ut i år, samtidigt som stora underskott ska finansieras.

Valet i Grekland på söndag spökar också, med risken för att det ska ge ännu ett parlament i Aten som inte kan leva upp till villkoren för nödlån från EU och IMF till det konkurshotade landet.

Både Grekland och Spanien kan sluta utanför eurozonen, enligt Häggström.

I bakgrunden spökar även andra frågetecken kring lånet till Spanien, eurozonens fjärde största ekonomi. Pengarna hämtas troligen från eurozonens stödfond ESM.

Om det blir ESM-lån kommer detta att prioriteras före alla befintliga lån till Spanien, från banker och pensionsfonder. Detta är avgörande om det skulle sluta med statsbankrutt. Och det befaras dra upp priset för spanska obligationslån från banker och fonder ytterligare, redan upptrissade av sänkta kreditbetyg.

-Det kan låta tekniskt. Men det är viktigt, säger Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på brittiska Royal Bank of Scotland (RBS).

Mjuka villkor problem

En annan aspekt många kritiker riktar in sig mot är att de mjuka villkoren i lånet till Spanien kan ge upphov till krav på likvärdig behandling från andra euroländer med liknande problem, som Grekland, Portugal och Irland. En del efterlyser även från början inslag av skuldnedskrivning, där bankernas ägare eller långivare får vara med och ta smällen.

-I första hand bör det ju vara privata intressenter och ägare som tar ansvar, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M) till TT.

Först när privata intressen tagit konsekvenserna ser han det som rimligt att en stat går in med skattefinansierat stöd.

-Först i tredje hand handlar det enligt min mening om att gå till de gemensamma mekanismerna och då är det staterna som får ansöka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer