I utbyte mot miljardstödet från EU ska Cypern bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker. Foto: Scanpix

Sparpengar beslagtas för att rädda banker

Publicerad

I praktiken handlar kraven som Cypern måste uppfylla för att få miljardstödet om en konfiskation av bankkundernas sparpengar för att rädda Cyperns banker, skriver SVT:s utrikespolitiske kommentator Rolf Fredriksson.

Övriga euro-länder har tvingat fram exceptionella åtgärder eftersom Cyperns banker anklagas för att ha hjälpt till med penningtvätt och skattesmitning av framförallt skumma tillgångar från Ryssland.

Det sas inte officiellt vid nattens presskonferens i Bryssel när euroländernas finansministrar, Internationella valutafonden IMF och Europeiska Centralbanken ECB la fram villkoren för nödlån till  Cypern. Vid presskonferensen sas att Cyperns banker har vuxit sig så stora i förhållande till landets övriga ekonomi att det krävs speciella åtgärder för just Cypern.

Ryska maffiapengar tvättas

Men tidigare så har framförallt tyska politiker och debattörer sagt att det går inte att motivera att tyska skattepengar används för att rädda banker som är kända för att ta hand om rika ryssars pengar och som misstänks för penningtvätt av pengar med tveksam bakgrund från ryska oligarker och rysk ekonomisk maffia.  I Cyperns banker ska det också finnas pengar från rika britter som vill undkomma skatt.

Nu villkoras euroländernas nödlån till Cypern med att bankkunderna på Cypern ska betala en särskild engångsskatt. På stora tillgångar över 100 000 euro blir engångsskatten 9,9% och på tillgångar under 100 000 euro blir engångsskatten 6,75%.

Insättningsgaranti kringgås

Inom EU finns idag en insättningsgaranti som utlovar att alla sparares pengar upp till 100 000 euro är skyddade, och även om en bank går omkull ska spararen få tillbaka pengarna genom  statliga garantier. Denna insättningsgaranti kringgås nu genom att man vill genomföra en engångsskatt, eller i praktiken beslagta sparpengar för att vara med och betala de cypriotiska bankernas stora skulder och förluster. I utbyte ges ett slags aktier i de banker där pengar beslagtas.

Riskfyllt agerande

Nattens beslut om Cypern riskerar att leda till frågor och oro bland bankkunder i andra euroländer. 

Flera banker i bl.a. Spanien har problem, och spanska sparare kan komma fundera på att flytta sina pengar till banker utanför Spanien.

Även om man vid nattens presskonferens i Bryssel var noga att betona att besluten nu bara gäller Cypern, och att det när det gäller Spanien redan finns pengar avsatta till bankstöd utan krav att sparpengar där ska betalas in i engångsskatt.

Fakta: Krispaketet till Cypern

Visa
  • Stödpaketet till Cypern från EU och IMF är på 10 miljarder euro, motsvarande 84 miljarder kronor. Det motsvarar inte det krisdrabbade Cyperns hela behov på 17 miljarder euro (lika mycket som hela landets BNP), som främst behövs av banker som drabbats hårt av de grekiska skuldavskrivningarna.
  • Som en del av uppgörelsen ska Cypern höja bolagsskatten från 10 till 12,5 procent samt införa en engångsskatt på tillgångar i banker. Skatten blir 9,9 procent på banktillgodohavanden på 100 000 euro och därutöver. Den som har mindre tillgångar betalar 6,75 procent. Även ränteinkomster ska beskattas. Engångsskatten väntas ge 5,8 miljarder euro till statskassan.
  • I och med krispaketet blir Cypern – som blev EU-medlem 2004 och antog euron som valuta 2008 – det femte landet i eurozonen som får internationell ekonomisk hjälp efter Grekland, Irland, Portugal och Spanien. (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Bankskatten på Cypern

Mer i ämnet