Världens ledare samlas i Paris för att hedra första världskrigets offer

Uppdaterad
Publicerad

Tungt klingar klockorna i Notre Dame i Paris för offren i första världskrigets skyttegravar.

– Det är en dyster känsla i Paris i dag, trots att det är 100 år sedan. Kriget berör fortfarande människor, säger SVT:s reporter Christoffer Wendick som är på plats i staden.

Klockan 11 den 11 november 1918 tystnade till sist första världskrigets kanoner. Då hade uppemot tio miljoner soldater stupat, inte minst i det blodiga skyttegravshelvetet på västfronten.

Exakt 100 år senare klämtar kyrkklockorna över Paris, men också kring alla de städer och byar som föröddes hårt av bomber och granater under kriget.

SVT:s reporter Christoffer Wendick är på plats i staden och berättar att melankolin i luften är påtaglig.

– Att en händelse för 100 år sedan kan påverka människors känslor så mycket efter en sådan lång tid är verkligen något som berör mig. Det är en dyster känsla i Paris i dag.

Han berättar att människor på gatorna känner oro för framtiden och att minnesdagen aktualiserar den känslan.

– Man drar paralleller till för hundra år sedan då nationalismen skapade ett stort krig som bidrog till att många miljoner människor miste sina liv. Att de politiska besluten som tas faktiskt har betydelse, säger Wendick.

Kvinna protesterade

Vid Den okände soldatens grav vid Triumfbågen har Frankrikes president Emmanuel Macron samlat en stor mängd stats- och regeringschefer från hela världen för att minnas de döda.

– Krig är helvete, säger statsminister Stefan Löfven (S) på plats i Paris.

De flesta av ledarna anlände gemensamt per buss från Élyséepalatset. Rysslands Vladimir Putin och USA:s Donald Trump åkte dock båda två på egen hand, i egna bilar.

Det gav dessutom Trump en extra upplevelse när en barbröstad kvinnlig demonstrant kastade sig in i bilkortegen, med budskapet ”Fake peace” skrivet över överkroppen. Kvinnan forslades dock snabbt bort av polisen.

”Hedra offren”

Sverige som nation var inte med i kriget. Men svenskar som stred fanns det ändå.

– Vi var ju neutrala, men det var faktiskt en hel del svenskar som deltog i det här kriget. Vid den här tiden var det många svenskar som hade emigrerat till USA och väl där blev det flera som värvades till den amerikanska armén som sedermera kom in i kriget, konstaterar statsminister Stefan Löfven i en träff med TT och andra svenska journalister i Paris inför ceremonierna.

– Det är viktigt för att vi ska hedra offren och minnas det lidande och det helvete som krig är. Vi måste lära av historien, hela tiden, säger statsministern.

Han menar att vi i dag måste se upp med det som är nationalistiskt isolationistiskt.

– Vi ser nu en del skrämmande inslag av isolationism och fel typ av nationalism. Om man bygger murar på det här sättet och vill isolera sig med den meningen att andra är farliga så skapar man farliga situationer, säger statsministern och betonar vikten av samarbete för att undvika att Europa drabbas av krig igen.

Första världskriget

Första världskriget utkämpades mellan den 28 juli 1914 och den 11 november 1918.

Två allianser stod mot varandra, centralmakterna som bestod av Tyskland, Österrike-Ungern, Osmanska riket och deras allierade, och ententen som bestod av Frankrike, Ryssland och Storbritannien med allierade. USA gick med på ententens sida 1917.

Tyskland lyckades besegra flera av sina opponenter, bland andra Ryssland, vars arméer kollapsade 1917. Men man kunde i slutändan inte stå emot den samlade kraften hos västmakterna. I november 1918 tvingades den tyska arméledningen kapitulera för övermakten.

Fyra kejsardömen/imperier föll som ett resultat av kriget, det tyska, det österrikiska, det ryska och det osmanska.

Omkring 10 miljoner soldater stupade under första världskriget. Av dessa föll 3,8 miljoner på västfronten, i norra Frankrike och Belgien. Cirka 3,6 miljoner soldater dödades på östfronten, 1,2 miljoner i norra Italien, drygt en halv miljon på Balkan och nästan 800 000 på krigsskådeplatserna i Mellanöstern.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.