På Cypern ges antibiotika genom munnen till många ungdjur, däribland till kalvar. Foto: Per Groth/TT

Stor del av antibiotikan på Cypern ges till köttdjur och unga mjölkdjur

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte de vuxna mjölkdjuren som används i halloumiproduktionen som får mest antibiotika på Cypern. Däremot kan det ges till kalvar, lamm och killingar som ska in i mjölkproduktion.

– Vi tror att det framför allt går till gris och fjäderfän, säger Ylva Persson, biträdande statsveterinär på SVA.

De senaste dagarna har SVT rapporterat om den kraftiga ökningen av importerad halloumi från Cypern, det land i Europa som ger allra mest antibiotika till djuren inom lantbruket.

Ylva Persson, biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt SVA, har granskat statistiken över antibiotikaanvändning till lantbruksdjur. Enligt henne är gruppbehandling av djur med antibiotika i munnen den vanligaste behandlingsformen på Cypern, vilket indikerar att det inte går till vuxna mjölkdjur.

– Vi tror att det framför allt går till gris och fjäderfän. Vuxna mjölkproducerande djur får inte antibiotika oralt, men unga idisslare kan behandlas, säger Ylva Persson, expert på idisslarsjukdomar på SVA.

Antibiotika mot “dagissjukdomar”

Om vuxna mjölkdjur får antibiotika via munnen så riskerar de att bli sjuka. Men kalvar, lamm och killingar kan få antibiotika den vägen, vilket också är vanligt i många länder i södra Europa. När kalvar, lamm och killingar samlas ihop riskerar många av dem att bli sjuka i olika “dagissjukdomar”, och då ges antibiotika oralt till alla djur i gruppen.

– Vi har ingen aning om hur det går till på Cypern. Det är förbjudet med tillväxtbefrämjande antibiotika inom EU. Men har man stora problem med sjuka kalvar, killingar och lamm och så ger man antibiotika i fodret, vattnet eller mjölken till alla unga djur. För att förebygga sjukdomar. Så gör vi absolut inte i Sverige, säger Ylva Persson

Vanliga sjukdomar bland unga idisslare är diarréer och luftvägsinfektioner.

– I Sverige behandlar vi enskilda djur som är sjuka, vi behandlar individer. Medan det i andra länder är mycket vanligt med gruppbehandlingar. Det säger något om djurhållningen. Vi tycker inte att man ska bygga in sig i system som kräver antibiotika. Många får problem med sjuklighet och då krävs antibiotikabehandlingar, säger Ylva Persson, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Antibiotikaproblem bland ungdjur

En del av alla kalvar, lamm och killingar går in mjölkproduktionen, men många blir köttdjur. Det finns ingen statistik över hur antibiotika som ges oralt fördelas mellan grisar och fjäderfän och kalvar, lamm och killingar.

– För de mjölkande vuxna djuren är det sannolikt inget större problem, men räknar man in de unga djuren kan jag definitivt se att det kan finnas problem med antibiotika och resistens, säger Ylva Persson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.