Tom-Kristian Heinäaho vid minnesmärket efter sin bror som tog sitt liv efter att sekten hotat honom. SVT:s Hasse Svens rapporterar. Foto: SVT

Stora missförhållanden hos finska Jehovas vittnen

Uppdaterad
Publicerad

I Finland pågår en debatt om Jehovas vittnens verksamhet. Detta efter att en utredning avslöjat en rad självmord och misstankar om att det religiösa samfundet kränker de mänskliga rättigheterna.

Ärendet har nu hamnat på ministernivå och myndigheterna undersöker om sektens egna regler bryter mot finländsk lagstiftning.

Tom-Kristian Heinäaho är en tidigare medlem i Jehovas vittnen som nu träder fram och berättar att hans dikter ledde fram till att han uteslöts ur samfundet.

–  Någon i församlingen hade hittat mina dikter och i de här dikterna fanns antydningar om min homosexualitet. Jag hade förälskat mig i en annan man och det var anledningen till att jag uteslöts.

Sekten har mycket hårda regler

Redan som barn knackade Tom-Kristina dörr och delade ut tidskrifterna ”Vakna” och ”Vakttornet”, men efter att han slängdes ut i kylan får han inte längre ha kontakt med sin bror.

–  Enligt Jehovas vittnens egna regler så måste man bryta alla kontakter med någon som utesluts eller lämnar samfundet. Den här utestängningen är så omfattande att jag till exmpel inte får ha någon kontakt med min storebror. När jag en gång mötte honom hälsade han inte ens på mig.

Hot ledde till depression och självmord

Tom-Kristians lillebror, Tuomo är en av många som begått självmord bland tidigare medlemmar i Jehovas vittnen som försökt lämna eller blivit uteslutna ur samfundet.

– Han hade en flickvän som inte var med i Jehovas vittnen. Därför ville man utesluta honom ur samfundet. Hans synd var alltså att han hade förälskat sig i en flicka som inte var Jehovas vittne. Han blev deprimerad. Sekten anklagade och hotade honom. Allt han utsattes för gjorde att han slutligen bröt samman och tog sitt liv, berättar Tom-Kristian för SVT.

Sociala medier hjälper uteslutna hitta varandra

Det är stödföreningen för religioners offer i Helsingfors som nu publicerat en omfattande utredning om Jehovas vittnens verksamhet.

Arbetet som letts av orskaren och verksamhetsledaren Joni Valkila vid Finlands motsvarighet till den svenska organisationen Hjälpkällan har fått stor uppmärksamhet i sociala media.  Ett 50-tal artiklar har också skrivits och folk är engagerade och upprörda, och enligt Joni Valkala spelar internet en stor roll i utvecklingen.

– Internet har medfört stora förändringar. Före internet var Jehovas vittnen ensamma med sina problem och funderade vad man kunde göra åt situationen. Men tack vare internet har före detta Jehovas vittnen hittat varandra i Finland och runt om i världen. Nu har vi möjlighet att förena våra krafter och berätta för hela världen vad sekten sysslar med.

Finlands regering oroad

Tom-Kristian Heinähaho är positiv till att man nu diskuterar vad som händer inom Jehovas Vittnen.

– Jag är mycket lycklig att vi har haft och kan fortsätta den här dialogen för många vet inte vad som händer i den här sekten. Till exempel hur Jehovas vittnens egna domstolar fungerar. Hur fruktansvärt det är och hur man där överskrider människors personliga integritet.

Utredningen har fått så stor uppmärksamhet att den finska inrikesministern såväl som justitieministern krävt ledningen för Jehovas vittnen på en förklaring. Framförallt har ministrarna reagerat över att samfundet har egna lagar och att medlemmar som inte följer dem kallas till förhör och bestraffas.

De medlemmar som blivit offer för våldtäkter och pedofiler har berättat att man efter närgångna och förnedrande förhör istället blivit skuldbelagd och till och med bestraffad av samfundet.

Jehovas vittnen vägrar intervju

Man har även reagerat på högre nivå efter avslöjandena kring sekten, och enligt den finska justitieministerna Anna-Maja Henriksson borde en del av de avslöjade fallen hamnat på domstolsnivå.

– Det är klart att det finns en anledning till oro. Jag tror att det kan finnas fall där ärendena borde ha skötts i domstol.

Joni Valkala anser att Jehovas Vittnen gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hoppas nu att debatten i Finland ska få en internationell spridning.

– Jag tycker att man klart kränker dom mänskliga rättigheterna och att konsekvenserna av sektens verksamhet har allvarliga följder.

Ledningen för Jehovas vittnen i Finland vill inte ställa upp på någon intervju, men säger att man följer samma regler som gäller alla de cirka 10 miljoner medlemmar man har runt om i världen.

Man anser att utredningen och debatten bara är en massiv kampanj mot samfundet.

En kvinnas berättelse om sina upplevelser i Jehovas vittnen:

”Jag blev våldtagen sommaren 98. Jag hade just fyllt 18 år och var ute på springtur när två män anföll mig på skogsstigen och drog in mig i skogen. Turvis höll de fast mig och våldtog mig. Jag berättade inte för någon om vad som hade hänt innan en vän undrade varför jag som alltid varit en glad människa hade förvandlats till det motsatta.

Så jag berättade allting för vännen. Ett par dagar senare fick jag en uppmaning om att gå och träffa äldstebröder. Min vän hade berättat min historia vidare till dem. Själva förhöret var vidrigt. De påstod att jag hade tiggt om det, att jag nog var skyldig själv, man frågade mig alltför intima frågor.

Till slut svängde allt, hade det överhuvudtaget förekommit någon våldtäkt? Det var hemskt att märka att jag själv började tvivla. Hade jag förtjänat att bli våldtagen? Till sist tvivlade jag på mitt eget förstånd. De var verkligen skickliga i att ifrågasätta allting. Jag fick en varning och en skarp tillsägelse att aldrig berätta något för någon. Jag förtjänade att lida.

Kort därefter slutade jag gå på möten och började undvika mina vänner inom Jehovas Vittnen. I dag ångrar jag att jag inte ställde till med ett större hallå.

En vän hamnade i samma situation för fem år sedan. Diskussionen med äldstebröder följde samma mönster. Min vän hade första gången i livet klätt sig i minikjol och en liten topp och blev samma kväll våldtagen på stan.

De äldste svängde det till att hon hade bett om sex men sedan när samvetet började pocka så hade hon hittat på hela våldtäkten. Och så var det verkligen inte. Hon fick en varning inför hela församlingen och två dagar senare hittades hon död hemma. Hon hade tagit en överdos sömnmedel.

Det här är vår historia. Jag hoppas att mitt lidande ska lätta när jag för första gången berättar det här för nån efter att jag förhördes av de äldre.”

Signaturen ”Olycklig resten av livet?” (Utdrag ur Stödföreningen för religioners offers utredning)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.