Största flyktingvågen på decennier

Uppdaterad
Publicerad

Kriget och oron i Irak har skapat den största flyktingvågen i regionen sedan den palestinska flyktingvågen i samband med staten Israels upprättande. Exakt hur många irakier som är på flykt inom och utom landet kan ingen säga, men FN:s flyktingorgan UNHCR räknar med att det handlar om ungefär tre och en halv miljon människor.

Det är en åttondel av hela landets befolkning, och motsvara en tredjedel av Sveriges folkmängd.

Flest i grannländerna

Knappt hälften av dem är människor som lämnat sina hem men är kvar i det våldshärjade Irak. Enligt UNCHR är omkring 1,6 miljoner på flykt inne i Irak. Av den andra halvan finns den absolut största delen i grannländerna, i första hand Syrien och Jordanien; båda länderna beräknas ha tagit emot mer än en halv miljon irakiska flyktingar. I Egypten finns omkring 100.000 irakier, och det lilla Libanon, som redan hyser 400.000 palestinier, har tagit emot 40.000.

Under förra året utgjorde irakier den största gruppen asylsökande i Europa, och även om de utgör en mindre grupp jämfört med dem i Syrien och Jordanien har antalet alltså ökat brant.

Sverige populärt

Sverige är ett populärt mål bland irakierna. Delvis beror det på att det redan finns ganska många irakier här, delvis på den bild av Sverige som ett fritt och demokratiskt land, som är spridd i regionen.

Sverige tog under 2006 emot fem gånger så många asylsökande irakier som de övriga nordiska länderna tillsammans.

Under året kom 9.000 asylsökande från Irak, och i år beräknar Migrationsverket att det kommer ytterligare omkring 20.000.

Irakier stod därmed för största delen av den kraftiga ökning av invandringen som noterades i fjol. Ökningen beror delvis på de tekniska förändringar som gjordes med den tillfälliga ändringen av asyllagen, men sett till nationalitet handlade det alltså främst om irakier.

Många skäl att fly

Människor har flytt från Irak av flera olika skäl. Före Saddam Husseins fall 2003 var det främst motståndare till Saddam och andra som förföljdes av regimen som flydde.

Efter invasionen av Irak 2003 räknade många i det internationella samfundet med att flyktingströmmarna skulle vända, och de som lämnat landet återvända. Delvis blev det också så, under de första två åren återvände 235.000 irakier till hemlandet.

Motståndsgruppernas våld, den fortgående utländska närvaron och den politiska splittringen har dock vänt strömmen. I takt med att våldet tilltagit, med en daglig dödssiffra på runt 100 personer, har flyktingvågen ökat våldsamt.

Försämrade villkor

Till detta har bidragit att de ekonomiska villkoren har försämrats för många irakier.

Antalet arbetslösa eller undersysselsatta beräknas till hälften av de arbetsföra. Sju procent av barnen anses vara undernärda, enligt Sida. Tillgången på rent vatten har minskat drastiskt efter kriget 2003. Många reningsanläggningar har kollapsat och stora mängder avloppsvatten, bland annat med industriutsläpp, flyter dagligen ut i Iraks vattensystem, inklusive Tigris, som är Bagdads enda färskvattenkälla.

Det kan alltså finnas många och samverkande faktorer bakom beslutet att fly.

Omvärderad politik

UNCHR beslöt under 2006 att omvärdera sin flyktingpolitik visavi Irak, och lägga huvudvikten vid att hjälpa dem som flyr från landet i stället för dem som återvänder.

För Iraks egen del finns ett särskilt problem, utöver terrorn med mera som i sig får folk på flykt, nämligen att många av dem som flyr är välutbildade och yrkeskunniga personer som mer än väl skulle behövas i återuppbyggnaden av det sargade landet.

I stället hamnar de i flyktingläger i grannländerna eller i Europa.

Torbjörn Jacobsson

SVT Text & Webb

Vem är flykting?

Sverige har skrivit på FN:s flyktingkonvention. Det betyder bland annat att Sverige måste ge de personer asyl som är flyktingar enligt konventionen.

Konventionsflykting är den som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av:

• sin ras

• sin nationalitet

• sin religiösa eller politiska uppfattning

• sitt kön eller sin sexuella läggning

• att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.