En irakisk soldat som strider mot IS. Enligt Hans Brun är de flesta inom IS också irakier. Foto: TT

Svensk karriär möjlig i IS

Uppdaterad
Publicerad

Det är fullt möjligt för skandinaver att göra karriär inom IS. Det menar terrorexperten Hans Brun.
Men han varnar för att ta Syriens president Bashar al-Assad uttalande om att de farligaste IS-ledarna är skandinavier för sanning.

– Det är en rationell organisation, och till exempel hade självmordsbombaren på Drottninggatan kopplingar till IS föregångare, säger han.

Hans Brun menar att Islamiska Staten (IS) är en meritokrati där det finns möjlighet att göra karriär utifrån sin ”duglighet”.

– Det är möjligt för ”duktigt” folk att ta sig uppåt.

Samtidigt ska uttalandet från Syriens president Bashar al-Assad i en intervju med Expressen om att de farligaste IS-ledarna i Mellanöstern är skandinavier tas med en nypa salt.

– Det är omöjligt att avgöra och kan mycket väl vara sagt för att generera uppmärksamhet, säger Hans Brun, forskare knuten till Försvarshögskolan och King's College i London.

Uttalandet ska ses som ett sätt att få bort fokus från sina egna stridande, menar han.

– De flesta i ledningen för IS är irakier och tjetjener.

Uppgifterna ska komma från irakiska armén och avhoppade generaler som bytt sida.

Ondskefull säkerhetsapparat

I Expressenintervjun tar al-Assad även upp det faktum att svensk säkerhetstjänst inte varit i kontakt med sina syriska motsvarigheter för att utbyta information. Något som enligt Hans Brun inte är ett dugg konstigt.

– Få vill ha kontakt med syrisk säkerhetstjänst. Det handlar om en riktigt ondskefull säkerhetsapparat och folkrättsbrott som är obeskrivliga, säger han.

Bashar al-Assad pekar också ut fattigdom som en grogrund för terrorism. Något som Hans Brun inte anser stämmer.

– Sambandet mellan terrorism och fattigdom är väldigt svagt. Det är andra faktorer som driver på terrorism, som exempelvis övergrepp från statsapparaten, säger han.

Satsa på kvinnor

För att vinna kriget mot IS handlar det istället om en kombination av militära och polisiära insatser samt stora satsningar på utbildning av kvinnor i de utsatta regionerna, enligt Hans Brun:

– Kvinnor uppfostrar inte självmordsbombare om de får möjligheten att styra över sina liv.

Han menar att insatserna inte borde sitta långt inne då de skulle vara både kostnadseffektiva och moraliskt riktiga.

– Det är framför allt säkerhetspolitisk riktigt. Det krävs en Marshallplan för detta, men i nuläget görs ingenting, säger han.

Att det finns ett terrorhot mot Sverige, liksom övriga Europa och västvärlden, står enligt Hans Brun helt klart.

– Det är en del av terroristernas strategi. Europa ska bekämpas i Europa så att vi och västvärlden drar oss ur konflikten och lämnar fältet fritt för IS.

Fakta: Kriget i Syrien

Visa

* 2011: Inbördeskrig bryter ut i mars, när protester i Damaskus och Daraa i söder möts med våld. Under hösten organiserar sig oppositionen i Syriska nationella rådet mot president Bashar al-Assad. Regimen leds av alawiter, en minoritetsbefolkning; oppositionen domineras av sunnimuslimer.

 * 2012: Syriska nationella rådet bildar med andra oppositionella Syriska oppositionsalliansen som ny paraplygrupp. Oppositionella tar kontroll över Aleppo i norr.

 * 2013: Regeringsstyrkorna vinner tillbaka mark. Den militanta libanesiska shiamuslimska rörelsen Hizbollah deltar i strider i Syrien. Islamiska staten, då kallad Isis, börjar strida i landet och tar snabbt kontroll över områden i Syriens norra del.

 * 2014: Representanter för den syriska regimen och oppositionen möts under två omgångar för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz. Resultatlöst. På marken har regeringssidan börjat ta tillbaka initiativet efter månader av dödläge. De brokiga styrkor som strider mot regimen bekämpar också varandra.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer