Foto: TT

Svensk självgodhet kan sinka chanserna till FN:s säkerhetsråd

Publicerad

I New York pågår arbetet in i det sista för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd. I morgon, tisdag, är det dags för omröstningen och frågan är hur omvärlden ser på Sverige. Är vi besserwissrar, som alltid tror att vi själva vet vad som är bäst för världen?

Utrikesminister Margot Wallström och Sveriges kampanjledare, FN-ambassadör Olof Skoog, tar emot journalister på den svenska FN-representationen. In i det sista pågår här arbetet för att vinna tillräckligt stöd vid omröstningen i morgon, då de 193 medlemsländerna röstar.

Det handlar om att upprepa huvudargumenten: det var snart 20 år sedan Sverige satt med i Säkerhetsrådet, Sverige är en stor bidragsgivare till FN och har dessutom en feministisk utrikespolitik.

Hård konkurrens

Konkurrensen om de två platserna i den västeuropeiska gruppen, där också bland andra också Kanada, Australien och Nya Zeeland ingår, är stenhård.

Italien, som är ett mer inflytelserikt EU-land med många internationella kontakter, anses av bedömare få en av platserna.

Sedan är frågan om Nederländerna eller Sverige får den andra.

”Bägge profilerade kring konfliktlösning”

Colum Lynch, journalist på Foreign Policy och specialiserad på FN-frågor, menar att kampanjerna liknar varandra.

– Båda länderna är relativt små, ligger i norra Europa och är stora bidragsgivare till FN. Dessutom är bägge profilerade på frågor som mänskliga rättigheter och konfliktlösning. Nederländerna har en hög kompetens när det gäller folkrätten, men jag tror Sverige har en viss fördel av sin FN-historia, med namn som till exempel före detta generalsekreteraren Dag Hammarskjöld och Folke Bernadotte.

– Sverige fick en sen start i kampanjen, men sedan har farten ökat och svenskarna anses ha lyckats väl bland de afrikanska länderna. Där finns det många röster att hämta, säger Colum Lynch.

Nordiska besserwissrar?

De nordiska länderna har en överenskommelse om att turas om att kandidera till säkerhetsrådet. Senast var det Finlands tur, 2012, men då gick det inte hela vägen.

I samband med att Finland misslyckades med sin kandidatur utredde det internationella fredsinstitutet IPI orsakerna. Då framgick att de nordiska länderna utifrån betraktas som besserwissrar när det gäller mänskliga rättigheter.

Den norske toppdiplomaten Terje Röd Larsen ledde utredningen.

– Många anser att vi pekar finger, moraliserar kring mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. De vill inte ha med länder i säkerhetsrådet som kritiserar andra i dessa frågor, säger han.

Fördel med kvinnor i topp

Terje Röd Larsen vill inte uttala sig om Sveriges chanser, men sammanfattar kampanjen så här:

– Svenskarna har genomfört en bra kampanj, det är en fördel att ha kvinnor i spetsen [utrikesminister Margot Wallström och statssekreterare Annika Söder], men sedan finns ju denna nordiska fråga. Det som tidigare setts som en fördel kan nu tänkas bli en nackdel.

”Kanske har vi blivit mer ödmjuka”

Sveriges FN ambassadör Olof Skoog håller med om problematiken.

– Vi får väl se. Vi kanske har den tendensen ibland, att vi tror att vi vet bäst och kan hitta lösningar på alla globala problem.

Han tror dock att risken att Sverige uppfattas ha den attityden denna gång är mycket mindre.

– Jag tror att vi kanske har sett de nu under flytkingkrisen, att det är svårt för alla. Alla länder brottas med likartade problem Så kanske har vi blivit lite mer ödmjuka och jag tror inte att vi kommer att göra om en del misstag som gjordes 2012.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Svensk kampanj till FN:s säkerhetsråd

Mer i ämnet