Foto: TT

Svenska Bombardier i stor misstänkt muthärva

Uppdaterad
Publicerad

En halv miljard kronor har försvunnit när svenska teknikföretaget Bombardier gjort järnvägsaffärer med Azerbajdzjan. SVT och TT har granskat affären, och mycket tyder på att pengarna hamnat i fickorna hos ryska affärsmän.

I dag häktades en av cheferna i företaget, misstänkt för mutbrott.

Bombardier säljer signalsystem när republiken Azerbadjzan ska modernisera sin järnväg. I dag kom besked om att en chef i företaget häktas i en pågående mututredning mot företaget. Chefen misstänks för mutbrott. Flera andra anställda är också misstänkta för mutbott, berättar åklagaren för SVT Nyheter. Hur många det rör sig om är dock ännu oklart.

SVT:s Uppdrag granskning har tillsammans med nyhetsbyrån TT kartlagt Bombardiers affärer – och kan visa på hur över en halv miljard kronor slussats till ett brevlådeföretag. Företaget har starka kopplingar till ryska affärsmän som tidigare figurerat i korruptionsaffärer i forna Sovjet.

Säljer tillbaka utrustningen

Det handlar om försäljningen av signalsystem för tågtrafik till det korruptionsutsatta landet Azerbajdzjan. Det svenska bolaget Bombardier Transportation säljer utrustning till 46 tågstationer – en order i miljardklassen.

Men trots att varorna skeppas direkt till Azerbajdzjan så skickas fakturorna via ett så kallat brevlådeföretag.

På pappret säljer Svenska Bombardier utrustningen till brevlådeföretaget Multiserv Overseas i London, som sedan säljer tillbaka utrustningen till Bombardier i Azerbajdzjan.

Vi kan nu avslöja innehållet i de två avtalen – det mellan Bombardier i Sverige och brevlådeföretaget respektive det mellan brevlådeföretaget och Bombardier i Azerbadjzan.

Lägger på 550 procent

Exakt samma produkter, exakt samma antal – till samma tågstationer. Med skillnaden att mellanhanden – Multiserve Overseas – lägger på över 550 procent när brevlådeföretaget säljer tillbaka produkterna till Bombardier i Azerbajdzjan.

På så sätt slussas över en halv miljard kronor in i brevlådeföretaget.

Sten Lindström, före detta chef för Rikskriminalens ekorotel, har på uppdrag av SVT Nyheter studerat de hemliga avtalen.

– Det ser inte affärsmässigt ut. Den här enorma uppgången i köpeskillingen, den kan inte ha någon rimlig förklaring.

Experten: ”Pengarna försvinner och blir ospårbara”

Multiserv Overseas har adress i Londons finanskvarter. Men bakom brevlådeföretaget – som saknar anställda, officiellt kontor, hemsida och telefonnummer – finns det starka kopplingar till ryska affärsmän som tidigare figurerat i korruptionsaffärer i forna Sovjet.

– Jag tror att pengarna försvinner, blir ospårbara, och sannolikt hamnar de sedan i fickorna på de som haft betydande inflytande på affären i Azerbajdzjan.

Vill inte svara

Vi söker upp Thomas Bimer, vice vd på Bombardier Transportation i Sverige, som skrivit under avtalet. Men han vill inte svara på SVT:s frågor.

Ni säljer produkter till Multiserv som sedan säljer tillbaka till ert bolag med en mellanskillnad på över en halv miljard svenska kronor, varför då?

– Vi har svarat er skriftligt, säger vice vd:n och går i väg.

”Tror inte på det ett dugg”

I ett mejl har Bombardier skrivit att Multiserve utför en rad tjänster och att man gjort en noggrann kontroll av bolaget.

”Vi har kontrollerat bolaget och de möter våra krav i enligt med våra etiska koder” skriver företaget.

Men den förklaringen förkastas av Sten Lindström, före detta chef för Rikskriminalens ekorotel.

– Det tror jag inte på ett dugg. Jag tror att det här är ett bolag som Bombardier i Sverige fått sig anvisat att använda i affären med Azerbajdzjan.

Sänds i Uppdrag Granskning

Ett längre reportage om den misstänkta mutaffären – och vilka som ligger bakom brevlådeföretaget – kommer att sändas den 22 mars i SVT:s Uppdrag granskning.

Kartläggningen görs i samarbete med reportrar från nyhetsbyrån TT, Radio Canada och journalistnätverket OCCRP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.