Flyktingar och migranter i lägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Bild från 4 maj 2018. Foto: AP/Petros Giannakouris/TT

Svenska paradfrågan borta vid EU-toppmötet

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Vid EU-toppmötet torsdag-fredag blir det inget beslut om att alla EU-länder solidariskt ska ta emot asylsökande flyktingar. Frågan är om det är dags för svenska regeringen och svenska politiker att medge att det som varit något av en ”svensk paradfråga” inte kommer framöver heller.

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

Alltsedan flyktingkrisen 2015 har den svenska regeringen och de flesta svenska politiker sagt att det behövs en solidarisk fördelning av asylsökande flyktingar inom hela EU, där alla EU-länder ska ta emot flyktingar enligt ett kvotsystem. Ungern och andra östländer har från början gjort starkt motstånd. Samtidigt har politiker i Tyskland och Sverige hotat med att dra in EU-bidrag om de inte tar emot asylsökande.

Östländerna vann

I ett bakgrundssamtal sa en fransk diplomat nyligen att östländerna har vunnit genom att benhårt vägra, och han förklarade att övriga EU måste gå vidare och inte fördjupa denna konflikt.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sa redan för ett år sen att kvoter, som tvingar länder att mot sin vilja ta emot flyktingar, var ”ineffektiva och splittrande”.

Asylcentra utanför Europa

När man ser Tusks inbjudan till toppmötet nu i juni 2018 är allt tal om flyktingfördelning långt borta. Istället betonar han gränsbevakning och kontroll av vem som reser in i EU.  Tusk argumenterar också för att tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR sätta upp det som mycket vagt kallas ”landningsplattformar” för asylsökande utanför Europa för att stoppa människosmugglarnas affärsmodell.

Angela Merkel försvagad

Svenska politiker som statsministern Stefan Löfven säger inför toppmötet att Sverige ska fortsätta att driva på att för en solidarisk fördelning av flyktingar. Men hans allierade Angela Merkel är starkt försvagad på hemmaplan i Tyskland, hon är nu helt fokuserad på att undvika en regeringskris och att få avtal för att kunna skicka tillbaka flyktingar till EU-länder där de tidigare registrerats.

EU-parlamentet driver på

I EU-parlamentet har Liberalernas Cecilia Wikström haft det prestigefulla och tunga uppdraget att sy ihop en kompromiss om det som kallas Dublin-reglerna, och där ingår förslag om fördelning av flyktingar i alla länder. Hon har förhandlat fram en majoritet i EU-parlamentet för sina förslag, och anser att medlemsländernas regeringar ska utnyttja möjligheten att köra över de regeringar som är emot i Ungern, Polen och andra länder.

Fokus få färre migranter

Men uppenbarligen finns inte viljan att ta en sådan konflikt ibland stora länders regeringar som i Tyskland och Frankrike. Efter regeringsskiftena i Österrike och Italien har det blivit fler högernationalistiska regeringar som är motståndare till fler flyktingar och invandring.

I de föreslagna slutsatserna vid toppmötet finns en skrivning om att förhandlingarna om nya Dublin-regler och flyktingfördelning ska fortsätta. Men det är en vag skrivning och allt fokus är på att kontrollera gränserna och hålla migranter och flyktingar utanför EU.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.