Enligt den biståndspolitiska plattform som antogs av riksdagen i juni 2014 ska Sverige sträva efter att öka andelen förnybar energi i utvecklingsländernas energisystem och minskade utsläpp av växthusgaser. Men Sverige bryter mot sin egen politik.
Så sent som i oktober 2014 röstade svenska representanter ja till att stödja stora investeringar i fossil energi. Det handlar till exempel om Gas- och oljeprospektering i Albanien, nya kolkraftverk i Sydafrika, oljeraffinaderier i Elfenbenskusten och gasutvninning i Nigeria.
Sverige gav 28 miljarder
Detta har skett genom det stora bistånd som utrikesdepartementet ger till de stora utvecklingsbankerna Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Dessa banker lånar i sin tur pengarna vidare billigt till stater och företag som vill investera i utvecklingsländer, eller står som garanter för lån som tas upp på marknaden.
Under åren 2008-2013 investerade utvecklingsbankerna i fossila bränslen som kol, olja och naturgas till ett värde av 157 miljarder kronor. Sveriges bidrag var 28 miljarder kronor. 15 procent av Sveriges biståndsbudget går till utvecklingsbankerna. Tre procent av Världsbankens totala intäkter kommer från Sverige, som är bankens nionde största givare.
”Finns utrymme för starkare direktiv”
Enligt biståndsminister Isabella Lövin (MP) ska de svenska strategierna för utvecklingsbankerna skrivas om. Men att sluta ge bistånd till bankerna är inget alternativ, menar hon.
– Vi ska utveckla och förnya de strategier som regeringen har ställt upp för utvecklingsbankerna. Hittills har det i dem bara funnits allmänt hållna formuleringar om att gynna ett miljömässigt hållbart samhälle. Här finns absolut utrymme för starkare direktiv. Ett litet land som Sverige kan dock inte bara gå in och bestämma allting. Men vi kan vara en konstruktiv partner i bankerna som driver på för att flytta positioner i rätt riktning, säger hon till Sveriges Natur.