KI-forskaren kan ha fängslats för att användas i fångväxlingar

Uppdaterad
Publicerad

Iran har öppnat upp för fler fångutväxlingar – och nu anklagas landet för att ha använt svensk-iranske Ahmadreza Djalali som en bricka i ett avancerat spel för att fria fler fängslade landsmän.

Men anklagelserna är grundlösa, enligt Irans ambassadör Ahmad Masoumi.

– Helt och hållet fabricerat, skriver han i ett mejl till SVT.

Svensk-iranske Ahmadreza Djalali har dömts till döden i Iran, anklagad för spioneri för den israeliska underrättelsetjänsten Mossads räkning.

De senaste dagarna har uppgifter kommit om att Djalali är på väg att avrättas mycket snart. Kort därefter kom dock besked från bland annat Amnesty som tyder på att verkställande av dödsstraffet skjutits upp.

Fallet Djalali

Hopp har nu väckts om att Djalali kan bli föremål för fångväxling.

Djalali är inte ensam

Det finns flera exempel på personer från andra länder, en del av dem med dubbla medborgarskap, som fängslats när de besökt Iran misstänkta för spioneri eller olika sammansvärjningar mot staten. För bara några dagar sen släpptes den brittisk-australiensiska religionsforskaren Kylie Moore-Gilbert efter två år i fängelse i Iran i något som såg ut som en fångväxling. 

”Helt fabricerat”

Nu uttalar sig den iranska ambassadören i Sverige, Ahmad Masoumi, om fallet. Enligt ambassadören är uppgifterna om att Djalali fängslades för att användas i fångväxlingar av andra iranska fångar i Europa ”totalt grundlösa”.

– Det är ett helt och hållet fabricerat scenario. Det kan till och med vara tvärtom eftersom de iranska fångarna i Europa fängslades efter honom, skriver Masoumi i ett mejl till SVT.

Enligt Masoumi var Djalali en del av ”ett farligt pusselspel” som ledde till mord på flera iranska kärnforskare. Han menar också att den iranska befolkningen står bakom beslutet om att döma Djalali till dödsstraff.

Ambassadören har inte kommenterat frågan om Djalali kan komma i fråga för en fångutväxling i framtiden.

”Har haft en advokat”

Internationella människorättsorganisationer har flera gånger pekat på att rättegången mot Djalali är orättvis då den präglats av ogrundade anklagelser och falska erkännanden.

Anklagelserna slås tillbaka av ambassadören Ahmad Masoumi, som säger att Djalali haft en advokat närvarande under sin rättegång och dessutom haft regelbunden telefonkontakt med sin fru under sin tid i fängelset.

Att Djalali har ett dubbelt medborgarskap kommer knappast att gynna honom, skriver Masoumi, som menar att utfärdandet av Djalalis svenska medborgarskap var en politisk handling.

– En sådan policy kommer inte att ha positiv effekt på en rättegång, skriver han.

Sitter på Evin-fängelset i Teheran

Ahmadreza Djalali har suttit i iranskt fängelse sedan 2016 och dömdes till döden 2017. 2018 fick han svenskt medborgarskap, ett beslut som togs av Migrationsverket. Sedan dess har han främst suttit fängslad i det ökända Evin-fängelset utanför huvudstaden Teheran.

Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den ”svarande” hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Djalali

Mer i ämnet