Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Foto: TT

Sveriges Radios vd: Bistånd vapen mot journalisthot

Publicerad

Efter överfallet på korrespondenten Maria Persson Löfgren vill Sveriges Radios vd Cilla Benkö se krafttag från politiskt håll. Biståndspengar kan användas som påtryckning mot stater som inte står upp för yttrandefrihet. ”Attacker mot journalister är en direkt kränkning av det fria ordet”, säger hon.

För två år sedan mördades Sveriges Radios korrespondent Nils Horner på öppen gata i Afghanistans huvudstad Kabul. Och för bara några dagar sedan utsattes public service-bolagets Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren för ett brutalt överfall i den ryska delstaten Ingujisen.

Sveriges Radios vd Cilla Benkö känner ilska och frustration över händelserna.

– När det gäller Maria Persson Löfgren känner jag stor ilska över att extrema krafter åter försöker skrämma journalister. Det man vill uppnå är att nå ut med sin egen propaganda. När det gäller Nils känner jag stor frustration, det är två år sedan mordet inträffade och vi har inte kommit närmare ett gripande.

Ny bedömning

Hon anser att Sveriges Radio redan har ett väl fungerande säkerhetsarbete. Attacken i Ingujisen kommer generellt sett inte att leda till utökade reserestriktioner för bolagets medarbetare, däremot måste redaktionen göra en ny bedömning av säkerheten i Ingujisen.

– Vi bedömde att Maria kunde åka till det här området. Nu får vi ställa oss frågan om vi kan resa dit igen.

Ökad hotbild

Cilla Benkö konstaterar efter sina 31 år i branschen att tillvaron har blivit betydligt mer osäker för journalister och refererar till siffror från International News Safety Institute som visar att 111 journalister dödades förra året. De flesta var lokala journalister som försökte ställa ansvariga till svars för korruption och annan kriminalitet.

– Tidigare var det vedertaget att journalister som reste till oroshärdar var fredade, delvis för att de krafter som verkade där var beroende av dem för att få ut sina åsikter. Numera är världen digitaliserad, vilket gör att de själva kan sprida sin propaganda och inte vill ha dit journalister som ger en alternativ världsbild.

Även i Sverige har hoten och hatet ökat mot journalister, menar hon.

– På den gamla tiden när man skickade brev var det inte lika mycket hot och hat. Men i dag kan en journalist ganska enkelt bli hotad via sociala medier.

Förslag på åtgärder

Cilla Benkö stöder organisationen Reportar utan gränsers krav om att FN ska tillsätta ett särskilt sändebud med ansvar för att driva frågor om journalisters säkerhet. Hon efterlyser även ett större aktivt ingripande från politiskt håll och lyfter fram flera möjliga åtgärder.

För det första anser hon att svenska representanter vid varje politikerbesök bör ställa frågan till värdlandet om hur många journalister som dödats eller sitter fängslade samt hur tryck- och yttrandefrihet garanteras.

För det andra bör alla givarländer se över sitt bistånd till andra länder med öronmärkta pengar till uppbyggnaden av fri press och fria public service-medier. Även organisationer som arbetar med säkerhetsträning av journalister och deras medarbetare bör stöttas.

– Man kan som biståndsnation ställa krav på den som tar emot bistånd. Jag tycker att man ska överväga om man överhuvudtaget ska ge bistånd till länder som inte förbinder sig att ha tryck- och yttrandefrihet och som fängslar journalister.

Värna om demokratin

Till syvende och sist handlar det om att värna demokrati och yttrandefrihet. Attacker mot journalister är en direkt kränkning av det fria ordet, menar hon.

– Ju fler fläckar vi inte vågar skicka medarbetare till desto sämre täckning får vi. Men ibland måste man säga nej. Ibland kommer vi inte att kunna åka till vissa ställen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer