Sedan den 8:e september har rättegången pågått – den största i landets historia. Runt 1 800 personer, offer eller nära anhöriga, är målsäganden. 20 män står åtalade för att på olika sätt ha hjälpt till att planera och genomföra terrordåden, bland annat genom att ha anskaffat vapen och tillverkat bombbälten. 

De riskerar alla mångåriga fängelsestraff när domen faller i dag. En av dem, 32-årige franske medborgaren Salah Abdeslam, riskerar lagens hårdaste straff: Livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

Enda överlevande terroristen

Salah Abdeslam tros vara den enda överlevande terroristen som deltog i de faktiska attackerna. De övriga nio, varav en var Abdeslams bror, dog när de utlöste sina bombbälten, eller under gripandena efteråt. 

Salah Abdeslam tros ha kört de tre första terroristerna till nationalarenan Stade de France. Senare kastade han sitt eget bombbälte i en soptunna. 

Enligt en polisundersökning var bombbältet defekt och gick inte att detonera.

Abdeslam har under större delen av rättegången vägrat svara på frågor, men hävdade i mars att han själv valde att inte utlösa bombbältet.

Svensk riskerar livstid

Åtalad är också 29-årige svenska medborgaren Osama Krayem, vars fingeravtryck hittats i lägenheten där Parisbomberna tillverkades.

Åklagarsidan yrkar på livstids fängelse för Krayem, och när rättegången i Paris är över väntar en ny på honom i Belgien, angående hans medverkan i terrordåden i Bryssel.

Nationellt trauma

Psykoanalytikern Claude Halmos beskriver attentaten som ett nationellt trauma, och menar att den långa rättegången har en terapeutisk verkan på det franska samhället.

– De åtalades närvaro är viktig, eftersom den slår hål på idén om en anonym och allsmäktig kraft som kan slå till var som helst. Rättsprocessen ger offren och deras familjer, men också samhället som helhet, tid för ett bearbetande som inte raderar skräcken och dess effekter, men som hjälper att smälta dem lättare.