Perus president har avgått efter en veckas omfattande protester. Arkivbild. Foto: Rodrigo Abd/AP/TT

ANALYS: Tilltron till det politiska systemet är körd i botten

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

När Manuel Merino under söndagen lämnade in sin avskedsansökan så var det den andra presidenten som fick lämna sin post på mindre än en vecka. Och frågan är nu vem som ska leda det sydamerikanska landet fram till presidentvalet i april nästa år.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Stackars Peru! Landet är ett av dem som drabbats allra hårdast av coronapandemin med 1063 döda per miljon invånare (Sverige har 609 döda per miljon invånare). Ekonomin befinner sig samtidigt i fritt fall och väntas enligt en prognos från Internationella Valutafonden krympa med hela 14 procent i år. Och som om det inte räckte så har Peru nu kastats ut i politiskt kaos. Igen.

Från föregångsland till skräckexempel

Kriserna hänger ihop. Coronapandemin har blottat strukturella problem i det peruanska samhället och eldat på en redan djup misstro mot det politiska etablissemanget. Att Peru drabbats så hårt av covid-19 beror inte på att landet stått med armarna i kors inför viruset. Tvärtom. Peru var faktiskt det första landet i Latinamerika att stänga sina gränser och införde även tidigt stränga begränsningar vad gäller medborgarnas rörelsefrihet.

Och till en början fick Peru beröm på den internationella arenan för sitt snabba och handlingskraftiga agerande. Men steg för steg förvärrades situationen och Peru förvandlades snart från föregångsland till skräckexempel. Coronapandemin avslöjade en vårdsektor i kris där år av uteblivna investeringar lett till brist på intensivvårdsplatser, syrgas och forskningslaboratorier.

Djup förtroendekris i Peru

71 procent av de ekonomiskt aktiva peruanerna jobbar inom den informella sektorn vilket innebär att de saknar fast inkomst och måste ge sig ut för att arbeta även under en pandemi. Samtidigt saknar en majoritet av de vuxna peruanerna eget bankkonto vilket ledde till stora folksamlingar och ökad smittorisk när regeringens ekonomiska stödprogram skulle betalas ut.

Peru såg snabb ekonomisk tillväxt under början av 2000-talet men utvecklingen har sedan tappat fart. Och precis som i grannlandet Chile har frustrationen växt över att vanligt folk inte fått ta del av välståndsökningen. I Chile exploderade situationen förra året och chilenarna röstade nyligen med bred marginal ja till att utforma en ny konstitution. I Peru står det politiska systemet inför en minst lika djup förtroendekris.

Svår utmaning för ny president

Efter år av korruptionsskandaler som sänkt den ena presidenten efter den andra och efter flera rättsprocesser mot ex-presidenter så är tilltron till det politiska systemet körd i botten. Perus etablerade politiska partier framstår mer som ekonomiska maskiner med mål att gynna särintressen än demokratiska organisationer med syfte att bygga ett bättre land.

Den nya övergångspresident som nu ska väljas av kongressen står inför en enorm uppförsbacke – att ta landet ur coronakrisen och organisera demokratiska val nästa år. Och det krävs att det snabbt kommer signaler i den riktningen. Annars är risken stor för att oroligheterna på Perus gator snart kommer att blossa upp igen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.