Tonen hårdnar mot hbtq-indoneser

Publicerad

Situationen för den redan marginaliserade gayrörelsen i Indonesien har på kort tid förvärrats, varnar en människorättsorganisation. Regeringsföreträdare har under den senaste tiden gjort flera hbtq-fientliga uttalanden.

Indonesiens hbtq-rörelse har länge motarbetats av islamistiska och konservativa krafter. Men sedan ett antal regeringsföreträdare stämt in i kören av hatretorik är det som om dammluckan öppnats, varnar Human Rights Watch (HRW) i en ny rapport.

Bland annat har ministern för högre utbildning gått ut och förespråkat att studentorganisationer för hbtq-personer bör förbjudas att verka vid universitet, och försvarsministern har liknat kampen för homosexuellas rättigheter vid ”modern krigföring”.

Ökat våld

Det uppskruvade tonläget har lett till ökat våld mot sexuella minoriteter över hela landet, enligt HRW.

– Situationen förvärras hela tiden, säger Andreas Harsono, researcher för HRW i Indonesien, till TT.

Han spårar ursprunget till den nya vågen av hbtq-fientlighet i provinsen Acehs beslut i slutet av förra året att kriminalisera samkönat sex.

– Det var efter det som, i januari i år, de hatiska uttalandena började komma även i huvudstaden Jakarta, säger han.

Finns inte utrymme

Det allt hårdare klimatet har fått en del hbtq-organisationer att släcka ner sina hemsidor, eller plocka bort adressuppgifter på nätet, av rädsla för attacker eller repressalier, enligt Andreas Harsono. Han beskriver också hur en del fastighetsägare pressats att sparka ut gäster som varit öppet homosexuella eller transsexuella.

Samtidigt har islamistiska aktivister lämnat in en inlaga som nu prövas i domstol med krav på förbud mot samkönat sex.

Den indonesiska regeringen ger, i en intervju med AFP, ett ljumt svar kring hur man ser på situationen för hbtq-personer.

– Medborgerliga rättigheter som att gå i skolan och få tillgång till ett id-kort skyddas, men det finns inte utrymme i Indonesien för att främja hbtq-rörelsen, säger presidentens talesperson till AFP.

Fakta: Indonesien

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land med en befolkning på över 252 miljoner människor. Sedan den 9 juli 2014 är Joko Widodo president i landet, han efterträdde ex-generalen Susilo Bambang Yudhoyono som styrde landet i tio år.

Joko Widodo tillhör det sekulära och nationalistiska Demokratiska partiet Kamp (PDI-P).

Indonesisk politik balanserar mellan sekulära och muslimska krafter, där sekulära partier dominerar.

Sedan slutet av 90-talet har Indonesien utvecklats i demokratisk riktning, men rättssäkerheten är svag och korruptionen utbredd.

Fakta: Landguiden och Utrikespolitiska institutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.