May, Macron och Trump uteblir. Och de som möts i Davos har det inte mycket lättare. Gigantiska utmaningar hotar världsekonomin, som klimatkris, försämrade internationella relationer och växande högernationalism.
Varje dag kommer delegaterna i Davos att erbjudas en lifttur upp på en alptopp. Där ska deltagarna sitta i en ring och guidas i meditation, mindfulness och stresshantering. Det kan de verkligen behöva.
Förra året de möttes i den lyxiga alpbyn så rådde det demokratisk lågkonjunktur men ekonomisk högkonjunktur. I år har grundaren av World Economic Forum, Klaus Schwab varnat att världen går in i en tid av omvälvande politisk instabilitet.
På bara ett år har situationen blivit väsentligt annorlunda. Världen håller på att glida isär.
Globaliseringen, eller den ekonomiska integrationen, har kommit av sig. Världshandeln har bromsat in. Enligt IMF har den ännu inte återgått till den nivå som rådde innan finanskrisen 2008. I dag finns långt sämre förutsättningar att samarbeta om det skulle uppstå en internationell kris. Och det finns en internationell kris som behöver hanteras.
Bolsonaro – ”Trump 2.0” på plats
Kostnaden för att rädda världen under stegrande temperaturer har beräknats till ofattbara tre triljoner dollar om året. En av knäckfrågorna i Davos är hur näringslivet ska klara de nödvändiga investeringarna när världen står inför en begynnande global lågkonjunktur.
Davosdelegaterna ska under veckan bland annat konfronteras med världspolitikens ”Trump 2.0”, nämligen Brasiliens nyvalda president Jair Bolsonaro. Han gör sitt första framträdande på den internationella arenan sedan han valdes. Han kommer till Davos för att försöka lugna finanseliten som med stor oro lyssnat till Brasiliens signaler om protektionism. Bolsonaro vill locka investerare till ett Brasilien som han lovar befria från korruption.
Hundratusentals jobb kan försvinna
”Globalization 4.0” är det fromt förhoppningsfulla temat för toppmötet. Nu vill finanseliten samlas kring en ny kreativ vision om en fjärde industriell revolution. Man ser oanade möjligheter i artificiell intelligens. Men oavsett om man kallar det 4.0 så kommer också denna nya våg av globalisering skapa nya förlorare.
Kritiska forskare kallar det ”globotics”. I framtiden kan enbart de bästa industriarbetarna räkna med att få vara kvar och hundratusentals arbetstillfällen kommer att försvinna.
Globaliseringen, som helt enkelt betyder ”närmare varandra”, har lyft miljontals människor ur fattigdom när företag fritt kunnat etablera sig i låglöneländer. Men idag lever vi i en post-global baksmälla. Allt fler länder väljer starke män som låser in sina länder i nationalistiska åtgärder och inför strafftullar på importerade varor. Länder flyttar hem sina tillverkningsindustrier. Det är inte längre lika lönsamt att förlägga tillverkningen i låglöneländer.
De tre ekonomiska supermakterna, EU, USA och Kina bedriver handelskrig. Donald Trump har sagt upp flera multilaterala handelsavtal. Globala spelregler respekteras inte längre. Internationella institutioner som WTO skulle kunna ställa USA eller Kina till svars när det bryter mot handelsregler, men är lamslagna och klarar inte att leda förhandlingar mellan länder i hamn.
Offrades – men blev utan jobb
Motståndet mot invandring driver opinionen, framförallt i Europa. Demokratin tappar mark och Europa går en stormig vår till mötes med ett EU-val som väntas skicka ännu fler högernationalister till EU-parlamentet. Många människor offrades på globaliseringens altare, blev utan jobb i de mogna industriella länder som nu röstar fram ledare som lovar att gynna sina egna.
Det budskapet är det sista som den globala finanseliten i Davos vill höra. De har tjänat ofattbara belopp på allt öppnare gränser och att pengar, varor, tjänster och utbildade personal färdas fritt runt jordklotet på virtuella motorvägar.
En av de få ljuspunkterna är att det är tillfällig borgfred i handelskriget mellan EU och USA. Förhandlingarna mellan Kina och USA går också framåt. Kina har tvingats till flera eftergifter, pressad av sämre tillväxtsiffror.
Motvillig beundran för Trump
Det finns i Davos-kretsen en motvillig beundran för president Trump som tagit fighten med Kina. Det faktum att kineserna stjäl patent och snedvrider konkurrensen med sina statsunderstödda företag har länge irriterat de som gör affärer med Kina. Kina skickar en stor delegation till Davos men de förväntade samtalen mellan Kina och USA om handelskriget uteblir också.
Skälet är att hela den amerikanska delegationen har beordrats att ställa in resan till Davos efter att Donald Trump själv blåst av sin närvaro. Anledningen är nedstängningen av den amerikanska statsapparaten och att 800 000 statsanställda står utan lön.
Greta Thunberg tar tåget
Numera är klimathotet en integrerad del av den ekonomiska debatten i Davos även om det i år arrangeras påfallande få seminarier med klimattema. 16-åriga klimataktivisten Greta Thunberg tar tåget till Davos, inbjuden att delta i en dialog om hållbarhet med bland andra förre amerikanske vice presidenten John Kerry.
I WEF årliga globala undersökning om de största riskfaktorerna mot världsekonomin så hamnar extremväder i topp som det mest sannolika riskscenariot som hotar världsekonomin. Från 2009, alltså på tio år, har extremväder gått från ett av de minst troliga till mest troliga riskscenariot i WEF:s årliga kartläggningar. Också den politiska oförmågan att lösa klimatkrisen rankas som en av de största riskerna.
Vem vill göra avkall på vinster?
Enorma ekonomiska investeringar krävs för att undvika klimatkrisens värsta riskscenarier, risker som hotar näringslivets långsiktiga överlevnad. Den gröna energisektorn är en tillväxtbransch som på sikt kan ge god avkastning enligt OECD.
Men för att klara dessa långsiktiga investeringar så måste man göra avkall på mer kortsiktiga vinster. Ett fåtal företag gör det, som elbilstillverkaren Tesla som bygger enorma och kostsamma anläggningar för nya batterier. Men hur ska det gå till för den tunga industrin som stål, cement och kolindustrin?
Det är en av många obesvarade frågor som kommer att hänga över toppmötet i Davos.