Ukip med förre ledaren Nigel Farage i spetsen, Geert Wilders i Nederländerna och Marine Le Pen från Nationella Fronten i Frankrike kan alla ses som exempel på högerpopulistiska vågen i Europa. Foto: TT

Tre frågor: Vad betyder valsiffrorna från Nederländerna?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Regeringspartiet med Mark Rutte i spetsen ser ut att göra ett bra val, enligt tidiga siffror. Om resultatet håller i sig får Rutte 33 av 150 mandat, medan rivalen Geert Wilders får 20. Innebär det här att Wilders populism inte faller folket i smaken och att populistvågen i Europa är över? SVT:s Rolf Fredriksson reder ut.

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

Vad betyder valet i Nederländerna för övriga EU?

Om vi utgår från att färdigräknade valresultat i stort sett överensstämmer med de preliminära resultaten, så kommer EU:s ledare i Bryssel och regeringskanslier runtom i EU att dra en suck av lättnad. EU-motståndaren och flyktingmotståndaren Geert Wilders går något framåt men blir inte största parti, vilket hade förutspåtts i tidigare opinionsmätningar.

Val i Nederländerna 2017

Premiärministern Mark Ruttes Liberaler förlorar röster men förblir största parti. Rutte verkar ha gjort en stark valspurt, och han verkar ha vunnit på hårda och direkta angrepp på Wilders som oansvarig twitter-politiker och Rutte kan ha vunnit på sitt hårda uppträdande mot Turkiet och turkiske presidenten Erdogan.

Det visar sig att partier som är starkt positiva till EU och positiva till invandring och att ta emot flyktingar gått framåt. Det gäller vänsterliberalerna D66, kristdemokraterna CDA och gröna vänsterpartiet GL som ökar sina mandat.

Flera pekar på att brexit och Storbritanniens utträde kan ha fungerat som ett avskräckande exempel. Nederländerna är beroende av export av livsmedel och industrivaror till övriga EU, och de många frågetecken som finns runt brexit verkar ha fått många i Nederländerna att gå till valurnorna och stödja EU-positiva partier.

Däremot är Socialdemokraternas PvdA stora tillbakagång en varningssignal till socialdemokrater och socialister i andra länder. Att som i Nederländerna sitta i regeringskoalition med liberaler och genomföra besparingar och höja pensionsåldern är ingen valvinnare.

Är det slut på protest- och populistvågen?

Det är för tidigt att säga. Alla länder är olika, med olika valfrågor och valsystem.

I franska presidentvalet kommer Nationella frontens Marine Le Pen av allt att döma få flest röster i första valomgången, och hon går då vidare till den andra avgörande omgången.

Sen är frågan vem som blir tvåa och motkandidat.

Borgerlige Francois Fillon svärtas av fiffelanklagelser, mittenkandidaten Emmanuel Macron har oklart program, socialisternas Benoit Hamon anses väldigt vänster.

Kan någon samla franska väljare från höger till vänster mot Le Pen, eller kommer hon att vinna med sin kritik av etablissemang och EU, krav på skydd för franska arbetare och företag och stopp för invandring och flyktingar?

I det exportberoende Nederländerna är det inte valvinnande att som Wilders kräva utträde ur EU.

I Frankrike talar Marine Le Pen försiktigare om att hon vill återinföra francen kopplad till euron och minska EU:s makt. Le Pen kräver inte rakt av att Frankrike ska lämna EU.

Är det som SD säger att övriga partier gått Wilders väg?

I ett uttalande säger Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson att valet i Nederländerna är en framgång för Wilders Frihetsparti.

– Det är en framgång, även om det sett till opinionsmätningarna inte är den fantastiska uppgång man räknat med. Min analys är att regeringspartiet i hög grad anpassat sin politik till PVV i frågor som rör invandring och säkerhetspolitik, säger Jimmie Åkesson.

Det stämmer att Liberalerna VVD och premiärminister Mark Rutte skärpt invandringspolitiken, något som skett inom hela EU efter den stora flyktingvågen hösten 2015. Det stämmer också att Rutte i slutspurten agerade skarpt mot Turkiet och president Erdogan.

Samtidigt har inte Rutte alls gått lika långt som Wilders.

Rutte har starkt tagit avstånd från Wilders förslag att förbjuda Koranen, att förbjuda alla moskéer och islamska kulturcentra. Rutte använder inte det hårda språk som Wilders använder mot marockaner och islam.

Och valet visar att partier som går emot Wilders idéer har gått starkt framåt. Partier som är mycket positiva till EU och positiva till invandring och flyktingmottagande har ökat mest.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val i Nederländerna 2017

Mer i ämnet