Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
EU-reporter Christoffer Wendick redogör för tre utmaningar med Ukrainas ansökan. Foto: SVT/TT

Tre utmaningar med Ukrainas EU-ansökan

Uppdaterad
Publicerad

Kort efter den ryska invasionen började ett ukrainskt EU-medlemskap diskuteras som ett möjligt sätt att stärka landets skydd. Sedan dess har landet tagit flera steg framåt i processen, men ännu finns flera stora hinder innan Ukraina kan bli en fullvärdig medlem.

– Det här är en klurig balansgång, säger SVT:s EU-reporter Christoffer Wendick.

Att introducera ett nytt land i EU är vanligtvis en tidskrävande process. Röster har höjts för att Ukraina ska få ett snabbspår in i unionen, men riktigt så lätt är det inte, enligt Christoffer Wendick. Även om Ukraina får status som kandidatland är det ingen garant för medlemskap.

– Fråga Turkiet, de har varit ett kandidatland i 23 år nu, säger han.

EU har också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, däribland andra länder som står på kö in i EU-gemenskapen.

Här är stoppklossarna för ett ukrainskt EU-medlemskap – hör SVT:s EU-reporter i klippet.

Kandidatländer i EU

  • Alla europeiska länder kan ansöka om medlemskap i EU. För att få bli medlem måste landet respekterar EU:s demokratiska värderingar och åta sig att främja dem.
  • I mitten av juni 2022 finns fem kandidatländer: Albanien, Nordmakedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet. Enligt EU är Bosnien och Hercegovina samt Kosovo också potentiella kandidater.
  • Anslutningsprocessen sker i tre steg. Varje steg måste godkännas av samtliga EU-länder.
  • Första steget är att bli godkänd som ett kandidatland. Nästa steg är formella medlemskapsförhandlingar. Det innebär bland annat att anta etablerad EU-lagstiftning, men även andra anslutningskriterier. Först i tredje steget kan landet få ett EU-medlemskap.
  • Ett kandidatland har rätt till visst EU-stöd, men även ett så kallat tekniskt stöd för att lättare kunna införa EU-regler i landet.
  • EU har medlemskapsförhandlingar med Montenegro och Serbien sedan 2012 respektive 2014. Redan 2005 inleddes dessutom förhandlingar med Turkiet. Även Albanien och Nordmakedonien har fått löfte om förhandlingar, men de har ännu inte kommit i gång.

Källa: TT, EU, Europaportalen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.