På våren 2014 annekterade Ryssland det ukrainska Krim. Det skedde i strid mot internationella lagar och orsakade den värsta krisen mellan väst och Ryssland sedan kalla krigets dagar.
EU och USA beslutade om ekonomiska straffåtgärder (sanktioner) mot Ryssland och bestämde att landet skulle isoleras diplomatiskt.
Nato-utredning
Men nu ska Putin träffa Finlands president Sauli Niinistö på presidentens sommarresidens Gullranda i Nådendal den 1 juli. De två ska diskutera relationerna mellan Finland och Ryssland samt aktuella internationella frågor som krisen i Ukraina, läget i Syrien och Mellanöstern, heter det.
Samtalen kanske också gäller den snabbutredning om Nato-medlemskap som den finländska regeringen har tillsatt.
Enligt experter som Hufvudstadsbladet i Helsingfors talat med väntas inga stora utrikespolitiska utspel av Putin. Besöket i Finland är bara ett led i en pågående dialog mellan de båda länderna.
Svårt att förstå inbjudan
Putinbesöket orsakade en fnurra på tråden i relationerna mellan Finland och Sverige på en säkerhetspolitisk konferens just på Gullranda den 19 till 20 juni i år.
Den svenska moderata riksdagsledamoten Karin Enström, tidigare försvarsminister, ställde frågan vad hennes partikollega Niinistö och Finland egentligen menade med att inbjuda den utfryste Putin till Finland. Hon sade att man i Sverige hade mycket svårt att förstå detta.
Även den liberale svenske riksdagsledamoten Allan Widman konstaterade att Sverige inte just nu skulle komma på idén att bjuda in Putin.
”Tala med mindre bokstäver”
Presidenten satt i publiken och ansåg sig behöva försvara sig. I finländska medier sågs uttalandet uppenbarligen som ett svenskt ”angrepp” på landets utrikespolitik.
Enström undrade enligt finländska medier om man i Finland var beredd att tala ”med lite mindre bokstäver gentemot Ryssland”. Underförstått: Finland skulle krypa för den store grannen i öst.
Presidenten talade om att kritik tidigare kommit från baltiskt håll men att det var en nyhet att den alltså nu också kom från Sverige. Och han gick i svaromål:
1.300 kilometers gräns
– Ni är efter er tid. Från europeiskt håll finns det en stor vilja att föra en dialog med Ryssland. Till exempel USA diskuterar mycket mer med Ryssland än vad man kunde tro, sa han.
– Finland delar en 1.300 kilometer lång gräns med Ryssland. Jag förstår väl att det kan vara svårt att förstå en sådan situation, men föreställ dig hur det skulle vara om Norge vore Ryssland.
”Förbise det som skett på Krim”
– Ibland har jag märkt att både Ryssland och västledarna förväntar sig att jag ska förmedla budskap. Det har jag också gjort. Senare har jag märkt att det haft en viss betydelse, sade han i en intervju i Dagens Nyheter.
Han påminde också om att Finland var bland de första som fördömde aggressionen på Krim.
I debatten på Gullranda sade Risto Volanen, statssekreterare åt förre statsministern Matti Vanhanen (centern), att Finland kunde förbise det som skett på Krim och Ukraina och koncentrera sig på att lugna ner situationen i Östersjön, enligt Hufvudstadsbladet i Helsingfors.
Skällsordet ”finlandisering”
Debatten om Putinbesöket påminner en aning om en debatt som fördes i Västeuropa, särskilt i dåvarande Västtyskland, på 1960- och 1970-talen om Finland.
Då talades det nedsättande om ”finlandisering”, särskilt i västtysk debatt. Man menade att Finland höll sig väl med den sovjetiska diktaturen, att det fanns en självcensur i den offentliga debatten när det gällde Sovjetunionen och östblocket.
Det fanns då, menade man, en risk att fler stater skulle falla undan för Sovjetunionen och ”finlandiseras”. ”Finlandiseringen” beskrevs nästan som ett slags smygande politiskt gift.
Den speciella relationen
Bakgrunden till den speciella relationen Finland-Sovjet är kortfattat att Finland från 1941 slogs mot Sovjet parallellt med Nazityskland. Målet var bland annat att få tillbaka landskapet Karelen i öst, som Finland måst avträda i kriget 1939-1940, då Sovjet brutalt överföll Finland.
Finland måste betala skadestånd och avträda land till Sovjet efter krigsslutet. Det talades om Finlands speciella relation till Sovjet som utmynnade i den så kallade Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten, VSB, som upphörde först 1992.
Med denna ansågs Finlands självständighet säkrad genom att man gick Sovjet till mötes i bland annat en del säkerhetsfrågor.
Varit inbjuden tidigare
President Niinistö och finländska regeringen hänvisar till att det också är av artighet som Finland bjuder in Putin. Niinistö har tidigare varit inbjuden till Ryssland, även under den tid som EU:s, Natos och USA:s bojkott mot Ryssland pågått.
Det är två olika uppfattningar om förhållandet till Ryssland och Putin som återspeglas i den finländsk-svenska diskussionen. President Niinistö säger till DN:
– Hela EU:s strategi när det gäller Ryssland står på två ben. Det ena är sanktionerna och att ha en hård linje, det andra är att hela tiden föra en dialog.
Och Sannfinländarnas försvarsminister Jussi Niinistö har kommenterat:
– Också USA, Tyskland och Frankrike håller kontakt med Ryssland. På den punkten behöver vi inte några råd från Sverige.