Foto: TT/AFP

Trump skapade splittring – nu vill han prata enighet

Publicerad

Hårda utspel om mexikaner och kvinnor blev ett av Donald Trumps kännetecken under valkampanjen. Men i sitt segertal pratade Trump istället om att hålla samman landet.

Enighet och försoning.

Att komma samman som ett folk – oavsett ras, religion och bakgrund.

Orden kunde lika gärna ha kommit från Barack Obama eller Hillary Clinton – vars valslogan var ”stronger together”.

Nu kom de från Donald Trump.

En man som tidigare pekat ut mexikaner som våldtäktsmän, som talat om en total utestängning av muslimer och som uttalat sig grovt sexistiskt om kvinnor.

En man som under sin kampanj blivit en symbol för polarisering sa plötsligt att det var dags att ”plåstra om såren från splittringen”.

Är det ens möjligt? Nej, svarar Benjamin Moffitt, statsvetare som forskar vid Stockholms universitet.

– Jag kan inte se hur det ska gå att enas med dem efter att ha demoniserat så många. Vi har aldrig sett sådana här att attacker från en presidentkandidat i modern tid. Det är misogynt, sexistiskt och ibland rent rasistiskt.

Polariseringen har varit ett bränsle som hjälpt Donald Trump fram till Vita Huset, och då blir det svårt att tala om enighet med trovärdighet, menar Moffitt.

– Det framstår som orimligt. Han har ju varit med och skapat de här såren då framstår det som totalt falskt att prata om att läka dem. Det är en omsvängning i 180 grader.       

Fick vita kvinnors röster

Många av dem som Trump vänder sig till, i huvudsak vita och folk utanför storstäderna, är dock inte så intresserade av enighet, menar Moffitt.

– De hoppas att han ska kunna skaka om systemet och återupprätta deras roll som en grupp.

När rösterna analyseras framträder också en betydligt mer komplicerad bild av Trumpväljarna än att gruppen bara skulle bestå av arga vita män, som det ibland framställts.

För trots sexistiska uttalanden och anklagelser om sexuella övergrepp mot kvinnor så röstade mer än hälften, 53 procent, av USA:s vita kvinnor på Trump. En siffra som liknar den Romney fick 2012 av samma grupp.

Och trots prat om att mexikaner för med sig droger och kriminalitet till landet och planerna på en mur mot Mexiko så har inte Trump latinoväljarna vänt honom ryggen. Nära var tredje latinamerikansk väljare, 29 procent, har lagt sin röst på honom enligt CNN:s vallokalsundersökningar.

Politiken viktigare än retoriken

Merrick Tabor, även han statsvetare vid Stockholms universitet, är inte förvånad över stödet. Amerikaner är vana vid en hård ton och polarisering under valkampanjerna och lägger kanske inte så mycket vikt vid det, resonerar han.

– Visst, tonen i den här valrörelsen har varit extremt hård och många tycker att Trump har sagt otrevliga saker och gått över gränsen, men man gillar den politik han står för och det är viktigare.

Att Hillary Clinton är enormt ogillad har också gjort att Trumps retorik spelat mindre roll.

– De har inte känt sig tillräckligt lockade av Clinton även om de ogillar Trump. Många har haft intrycket att hon mest är intresserad av deras röster – inte av att göra något för dem.

Trump kan trots sin hårda retorik mot muslimer, kvinnor och mexikaner lyckas ordna enighet och försoning, menar Merrick Tabor.

– Huruvida han lyckas ena landet beror på den politik han tänker föra. Inte särskilt mycket på det han säger.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

USA:s nye president

Mer i ämnet