• Viktigt meddelande:

    Till allmänheten i Lekeberg i Örebro län: Det kommunala dricksvattnet i Fjugesta, Gropen och Kvistbro kan vara förorenat och bör kokas före förtäring. För mer information lyssna på P4 Sveriges Radio eller gå in på Lekebergs kommuns hemsida. Läs mer

Försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: TT

Trump skapar säkerhetspolitisk oro

Publicerad

Donald Trumps valseger skapar oro i omvärlden om USA:s framtida säkerhetspolitik. Men Sveriges regering förutsätter att alla militära samarbeten med Nato och USA ligger fast. ”Det är oerhört väsentligt för stabiliteten i Europa”, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Den 70-årige republikanen, som på onsdagen tog hem presidentvalet, har gjort en rad uttalanden om allt ifrån Nato till kärnvapenpolitik som gör omvärlden osäker på vilken säkerhetspolitik USA kommer att föra framöver. Det råder frågetecken om vad som kommer att hända i kampen mot terrorgruppen IS, fredsavtalet i Syrien och Natosamarbetet.

Osäkerheten smittar av sig på omvärlden, menar Mats Karlsson som är chef för Utrikespolitiska institutet.

– Visst kan det leda till ökad konflikt, säger han till SVT Nyheter.

Andra länder undrar vilken politik de bör föra för att parera ett USA som kan bete sig på ett oförutsägbart sätt, menar han.

– Även om Trump inte skulle kunna genomföra allt han säger är det temperamentet inte ägnat att vara president någonstans, allra minst i en stormakt, säger han till SVT Nyheter.

Motstridiga intressen

Officiellt sett välkomnar Ryssland Trumps maktövertagande och uppger att man ser det som en chans att förbättra relationen till USA. Samtidigt har Ryssland ställt en rad krav på USA inför presidentvalet i frågor som annekteringen av Krim, sanktionerna mot Ryssland och Rysslands roll i Syrien.

Även om Trump skulle vilja gå med på kraven så måste han förhålla sig till resten av det republikanska partiet.

– Dessa krav är så orealistiska ur amerikansk synvinkel att det är omöjligt att säga var Ryssland och USA skulle kunna mötas. Det är svårt att se hur en president avsevärt skulle kunna förändra relationen. Det grundläggande problemet sitter så djupt, med motstridiga intressen vad gäller Europas säkerhetsstruktur, synen på länders suveränitet, nationellt självbestämmande och Natoalliansen, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet till SVT Nyheter.

Enligt professor Jan Hallengren på Försvarshögskolan väntas USA:s näste president vara mindre hård mot Rysslands stormaktsambitioner. Trump har under sin valkampanj bland annat öppnat för att lyfta Västs sanktioner mot Ryssland och även erkänna annekteringen av Krim.

– Det vore en fullständig katastrof. Det innebär ju att Rysslands maktanspråk accepteras, säger Jan Hallengren till TT.

Villkorat skydd

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg gratulerade Trump på onsdagen och uppgav i ett uttalande att ”ett starkt Nato är bra för USA och för Europa” och att ”USA:s ledarskap är lika viktigt som någonsin förut”.

Trump har fått mycket uppmärksamhet för att i somras i en intervju med New York Times villkorat de baltiska staternas Natoskydd.

På frågan om USA kommer att hjälpa dem vid ett ryskt angrepp, svarade Trump ja, ”om de uppfyllt sina skyldigheter gentemot oss”.

– Om det är några statsledare som är oroade för det här valresultatet så är det de i Baltikum som oroar sig för säkerhetsläget, säger Jan Hallengren till TT.

Oro i öst

Donald Trump vill att de Natoallierade länderna spenderar mer på sina egna försvar. I ett säkerhetspolitiskt tal i Philadelphia i september uppgav Trump att han kommer att kräva att de Natoallierade, ”snabbt betalar sina räkningar, vilket många inte gör just nu”.

Han syftade på att bara fem Natoländer följer rekommendationen att spendera 2 procent av BNP på sitt försvar. Försvarsminister Peter Hultqvist vill inte spekulera i om Trumps valseger innebär ökad upprustning i Europa

Professor Hallengren tycker det är väldigt oklart hur Trump-administrationen kommer att stödja Baltikum och en del östeuropeiska stater säkerhetspolitiskt. Nato och USA har på senare tid ökat sin militära närvaro i östra Europa till följd av Rysslans allt mer aggressiva uppträdande.

– Det är inte givet att en president Trump skulle fortsätta att stödja den linjen, säger Jan Hallengren till TT.

Varför bry sig om Sverige

Enligt Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, har Sverige under Obamaadministrationen haft en förhållandevis nära relation till USA – vilket kan komma att ändras.

– Jag skulle tro att de tycker ”Varför ska vi bry oss om Sverige, de står utanför Nato och satsar för lite på sitt försvar”, säger han till SVT Nyheter.

Natosamarbeten ligger fast

Trots all osäkerhet utgår Sveriges regering ifrån att alla militära samarbeten med Nato och USA ligger fast.

– Det är väldigt viktigt att USA:s åtagande gentemot andra länder står fast och genomförs på det sätt det är tänkt. För det är oerhört väsentligt för stabiliteten i Europa och vår del av världen, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.

Han hade hellre sett att Hillary Clinton vunnit valet, för då hade vägen varit ”krattad och färdig” för alla de samarbeten som påbörjats.

Med Trump som president – vad finns det för för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap?

– Oavsett om Trump eller inte är president är det inte aktuellt med ett svenskt medlemskap i Nato, säger Peter Hultqvist till TT.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

USA:s nye president

Mer i ämnet