Hemligstämpeln på de över 3.000 dokumenten löpte ut under torsdagen. Det innebär att riksarkivet i USA nu offentliggör 2 891 dokument, i sin helhet och oredigerade, på sin sajt.

Resten hålls hemligt efter beslut av Trump på uppmaning av den federala polisen FBI och underrättelsetjänsten CIA eftersom materialet är av känslig karaktär, enligt en källa i Vita huset.

Ska granskas

Trump gick motvilligt med på att låta vissa dokument ha kvar hemligstämpeln.

”Det amerikanska folket förväntar sig – och förtjänar – att regeringen bereder tillgång till så stor del av dokumenten som möjligt, så att människor äntligen kan få reda på allt om alla aspekter av denna avgörande händelse”, skriver Trump i ett uttalande.

En granskning av de återstående dokumenten ska nu ske under en period av 180 dagar. Efter det kommer alla dokument att offentliggöras om inte myndigheterna kan peka på lagrum som visar att de bör hållas borta från allmänhetens ögon, enligt Trump.

Dåvarande presidenten George H W Bush hemligstämplade dokumenten 1992. Merparten uppges vara från 1960- och 70-talen, men vissa skrevs så sent som på 1990-talet av bland annat underrättelsetjänsten CIA.

Överges inte

Mordet på John F Kennedy den 22 november 1963 är fortfarande något av ett öppet sår i USA. Det klarades aldrig upp eftersom den huvudmisstänkte Oswald mördades när han skulle flyttas till fängelset.

Experter säger att det inte är troligt att dokumenten innehåller något oväntat, och inte heller att offentliggörandet kommer att göra slut på den uppsjö av konspirationsteorier som florerat kring mordet.

-Ingen kommer att överge sina konspirationsteorier på grund av de här dokumenten. De kommer bara att säga att bevisen har blivit förstörda eller har gömts undan, säger Gerald Posner, författare till en bok om mordet.

Dokumenten skulle däremot kunna ge klarhet i vissa detaljer, som frågetecknen kring den utpekade mördaren Lee Harvey Oswalds resa till Mexiko en tid före mordet.