Analys: Turkiet motvilligt till att fasa ut kolet

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

En sommar av rasande skogsbränder, stinkande havssnor och extrem torka har fått Turkiet att vakna upp i klimatfrågan. Erdogan lovade nyligen att man ska ansluta sig till Parisavtalet, sist ut bland G20-länderna. Samtidigt växer kritiken mot fortsatta investeringar i den mest förorenande energiform som finns, kolkraften.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Bara en timmas bilfärd från idylliska semesterorter längs Turkiet sydkust breder ett apokalyptiskt landskap ut sig. En enorm kolgruva skär rätt igenom byn Ikizköy.  

– Det förbannade kolet har tagit allt, säger den gamla kvinnan Melahat Culha med gråten i halsen. Hon tvingades bort från sitt hus här för två år sedan.  

Nu ingår hon i en grupp av bybor och miljöaktivister som försöker stoppa gruvföretagets planer på att ytterligare expandera kolutvinningen i området, som de anser begår våld på miljön både globalt och lokalt.  

Gruvföretaget YK Enerji värjer sig från kritiken genom att hänvisa till de turkiska myndigheter som utfärdat tillstånd att bedriva kolutvinning. Samtidigt slår man fast att kolkraftverket är ett viktigt bidrag till Turkiets energiproduktion och skapar många arbetstillfällen. 

Vill trappa upp inhemsk produktion

Men det mest intressanta med gruvföretagets mejlsvar till SVT handlar om pengar. De nämner att det nyligen gjorts investeringar motsvarande 2,7 miljarder svenska kronor i att förnya och utöka verksamheten. Vem vill backa från en sån satsning? 

Turkiets energipolitik går framförallt ut på att säkra energiförsörjningen och minska beroendet av importerad energi, inte minst rysk gas som transporteras via nyinvigda gasledningsprojektet Turkstream. Men att importera energi är dyrt med tanke på de stigande energipriserna.  

Den turkiska regeringens mål är att trappa upp den inhemska energiproduktionen genom en blandning av olika energiformer. Landets första kärnkraftverk planeras invigas 2023. Stora gasfyndigheter har hittas utanför Svartahavskusten och det satsas också på förnybara energikällor som sol- och vindkraft.  

Men i nuläget är det alltså kolet som är den största energikällan. Mer än en tredjedel av Turkiets energi kommer ifrån kolkraft. Och medan många andra länder fasar ut kolet av klimathänsyn har Turkiet istället satsat hårt på kolet under de senaste åren. 

Pengarna styr

Frågan är vad Erdogans löfte att skriva under Parisavtalet kommer betyda för Turkiets kolkraft framöver. Med tanke på de stora investeringarna är det svårt att se hur Turkiet skulle kunna minska kolberoendet på många år. 

Men kolgruvornas framtid i Turkiet kan istället komma att utmanas av ett besked från Peking. I förra veckan meddelade Kina, som pumpat in miljardbelopp i det turkiska kolindustrin, att de inte längre kommer investera i kolkraftverk i andra länder.  

Byborna i Ikizdere sätter sitt hopp till det växande klimatengagemanget för att rädda ett skogsområde från kolgruvans expansionsplaner. De har tagit gruvföretaget till domstol och i väntan på utslag får Akbelen-skogen inte skövlas.  

Men som uttrycket säger, money talks. Kanske står hoppet om att rädda skogen till att det kan bli allt svårare att hitta investerare till den turkiska kolindustrin, i en värld där det är pengarna som styr.  

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.