Foto: SVTVisa alla (9)
Visa alla (9)

Ukrainakrisen – detta har hänt

Uppdaterad
Publicerad

Krisen i Ukraina började 2013 och handlade från början om hur landet skulle balansera mellan EU i väster och Ryssland i öster. Meningsmotsättningarna övergick i protester som övergick i ett väpnat uppror som övergick i stormaktspolitik.

Ukraina har slitits mellan öst och väst ända sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Landets östra delar har till övervägande delen blickat österut både kulturellt och ekonomiskt. I väster och i huvudstaden Kiev har orienteringen istället varit mot Europa och här finns en stark önskan om att landet på sikt söka medlemskap i EU.

Annekteringen av Krim

* 2013 hade Ukraina en ryskvänlig president i Viktor Janukovitj. Denne lade förhandlingarna om ett frihandels- och samarbetsavtal med EU på is, vilket utlöste demonstrationer. Efter försök att begränsa demonstrationsfriheten, kom det till våldsamheter och president Janukovitj avsattes av parlamentet och flydde till Ryssland. Parlamentet röstade också för att överge ryskan som officiellt språk i landets östra delar vilket skapade ilska där.

* I slutet av februari 2014 påbörjar Ryssland en förtäckt intervention på Krim som har en stor majoritet av ryskspråkiga med starka kulturella band till Ryssland. Man besätter nyckelbyggnader och tvingar den ukrainska armén till kapitulation. Ett nytillsatt lokalt parlament röstar för att överge Ukraina och ansluta sig till Ryssland.

* Som ett svar på annekteringen av Krim inför EU och USA sanktioner som än så länge bara riktas mot en handfull personer i den ryska politiska och ekonomiska toppen.

Ryssland mobiliserar i öster

* Ryska trupper börjar samlas längs östgränsen mot Ukraina och i april besätter proryska ockupanter nyckelbyggnader i regionerna Donetsk och Luhansk. Flera proryska ledare aviserar lokala omröstningar om att ge dessa regioner större autonomi, men snart också om politiskt oberoende från Kiev.

* I maj 2014 väljs Petro Porosjenko till ny ukrainsk president och Ukraina går på offensiven mot de allt mer välutrustade proryska rebellstyrkor som nu har formats i öster. Väst anklagar Ryssland för att föra över vapen till de proryska rebellerna, men Ryssland förnekar inblandning.

* Frågan om ryska militära leveranser och ryska trupper som strider med de proryska rebellerna ställs på sin spets när ett civilt passagerarflygplan (MH17) med 298 personer ombord skjuts ned över rebellkontrollerat område. Samtliga ombord, de flesta holländare, omkommer.

Ny front i söder

* Sommaren 2014 lyckas den ukrainska armén efter en stormobilisering trycka tillbaka de proryska rebellerna i öster. Dessa öppnar istället en ny front i söder och hotar hamnstaden Mariupol. Ukraina hävdar att offensiven sker med direkt stöd av ryskt pansar.

* I september utlyses en vapenvila som undertecknas i Minsk, men vapenvilan blir kortlivad och hårda strider rasar om kontrollen över flygplatsen i Donetsk.

Konflikten blir storpolitisk

* Konflikten mellan Ryssland och väst har hela tiden funnits som en underliggande tråd. Från ryskt håll finns en uppfattning om att Natos och EU:s expantion i öster har gått för långt. Från västligt håll ses Rysslands agerande som ett illa förtäckt försök att återta mark och inflytande som man förlorade efter Sovjetunionens fall. Efter valet i oktober får Ukraina ett utpräglat västvänligt parlament och konfliktytan mot Moskva blir tydligare.

* I början av 2015 pågår häftiga strider i landets östra delar och USA och EU anklagar Ryssland för att direkt stödja de proryska rebellerna med såväl vapen som manskap. USA:s president Barack Obama har fått grönt ljus av kongressen för att sända vapen till Ukraina vilket upprör Moskva.

Washington tvekar dock inför att påbörja sådana leveranser eftersom man först vill ge europeisk diplomati, ledd av Tysklans förbundskansler Angela Merkel, en chans.

* I februari koncentreras striderna kring staden Debaltseve som är en strategiskt viktig järnvägsknut mellan Luhansk och Donetsk som kontrolleras av rebellerna.

Toppmöte om vapenvila

*Samtidigt som striderna rasar kring Debaltseve där flera tusen ukrainska soldater håller på att omringas hålls ett toppmöte mellan Ryssland, Ukraina, EU och företrädare för rebellerna i Vitrysslands huvudstad Minsk. En överenskommelse träffas om ett eldupphör och ett tillbakadragande av alla tunga vapen vid midnatt mot den 15 februari.

* Proryska rebeller förklarar att vapenvilan inte gäller Debaltseve där striderna fortsätter. Den 18 februari meddelar Ukrainas president Petro Porosjenko att den ukrainska armén retirerar från staden.

* Den 26 februari meddelar det ukrainska försvarsministeriet att regeringsstyrkorna börjar dra tillbaka sina tunga vapen från fronten. Enligt ministeriet är det ett första steg för att följa Minskavtalet från den 12 februari och tillbakadragandet ska övervakas av OSSE. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet