Foto: TT

Undantagstillstånd på Krimhalvön

Publicerad

Undantagstillstånd råder på den av Ryssland annekterade Krimhalvön, sedan extremnationalister gjort hela området strömlöst genom att spränga kraftledningarna från Ukraina.

Två stora kraftledningar, som står för uppemot två miljoner människors elförsörjning på Krim, ligger nere, meddelar Rysslands energidepartement enligt Reuters.

Reservgeneratorer i bruk

Helt strömlöst blir det dock inte. Reservgeneratorer för bland annat sjukvård har tagits i bruk. Departementet uppger också att 13 mobila turbiner – naturgasdrivna generatorer som ofta är placerade i långtradare – snart ska kunna sättas in.

Enligt ukrainska medier har aktivister från högerextrema Högra sektorn och halvmilitär polis kämpat om herraväldet över kraftledningarna från Ukrainas fastland till Krim i flera dygn. På lördagskvällen lyckades extremisterna förstöra ledningarna.

Två kraftledningsstolpar sprängda

Förra veckan sprängdes två andra kraftledningsstolpar. Extremisternas mål är uppenbarligen att ställa till det för den ryska Krimockupationen medan tid är. Än så länge får Krimhalvön all sin el via Ukraina, men febril aktivitet pågår för att lägga undervattensledningar från det ryska Krasnodar-området västerut till Krim.

Enligt ryska medier kan de ledningarna börja tas i bruk från och med december, vilket skulle innebära att en stor ukrainsk hållhake på Krimhalvön försvinner.

Omstridd halvö

Visa

Krimhalvön ligger i Svarta havet. Den enda landförbindelsen är det smala Perekopnäset, som leder norrut till det ukrainska fastlandet. Krim är till ytan något mindre än Småland och har cirka 2,3 miljoner invånare, de flesta av dem etniska ryssar.

Krim var ryskt både före och efter revolutionen mot tsaren 1917, men blev ukrainskt i och med ett beslut av Sovjetunionens ledning 1954.

Det beslutet har sedermera varit omstritt i Ryssland, och i februari 2014 började prorysk milis erövra mål på Krim. Bara några veckor senare, den 16 mars 2014, iscensattes en i omvärlden utdömd folkomröstning. Resultatet blev att 97 procent ville bryta sig loss från Ukraina. Två dagar senare införlivade Ryssland halvön i Ryska federationen.

Det ledde till en blodig konflikt mellan rysk- och västvänliga krafter i andra delar av sydöstra Ukraina. I protest mot Rysslands roll har västvärlden infört sanktioner mot ryska ledare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer