Utrikes

Malis president avgår efter att ha gripits av militärer

Uppdaterad
Publicerad

Malis president Ibrahim Boubacar Keita meddelar sin avgång och upplöser parlamentet, enligt flera nyhetsbyråer. Beskedet kommer timmarna efter en statskupp där militärer gjort myteri.

Under tisdagen bekräftade regionala tjänstemän att presidenten Ibrahim Boubacar Keita och premiärministern Boubou Cisse gripits av sina egna soldater och förts bort till en miliärbas. Ett halvt dygn senare, vid 02.30-tiden på onsdagen, meddelar presidenten sin avgång via statlig TV.

– Jag vill inte se blodspillan för att jag ska kunna sitta kvar vid makten, sade Keita i ett kort uttalande.

– Om vissa delar av våra beväpnade styrkor vill att min tid vid makten ska ta slut genom att vidta dessa åtgärder, har jag då något val?, sade han i talet som sägs ha sänts från en militärbas i garnisonsstaden Kati, strax utanför huvudstaden Bamako.

Protester sedan juni

Sedan juni har massiva protester mot presidenten Ibrahim Boubacar Keita lamslagit Mali. Demonstranternas vrede har riktat sig mot Boubacar Keitas påstådda oförmåga att förbättra det allvarliga säkerhetsläget och få bukt med korruptionen.

Justitiedepartementet i brand

Flera departement och TV-huset i Bamako ska enligt uppgift ha evakuerats och hundratals människor ska ha samlats på ett torg i centrala Bamako för att protestera mot regeringen och fira presidentens gripande.

– Oavsett om han har arresterats eller inte, vad som är säkert är att hans slut är nära. Gud hör våra böner, IBK (Ibrahim Boubacar Keita) är slut, säger Haidara Assetou Cisse, en av demonstranterna, till Reuters

Reuters har demonstranterna satt justitiedepartementet i brand.

UD: Stanna hemma

Tidigt på onsdagen var det fortsatt oklart vem som leder revolten, vad det exakta målet är och vem som nu ska gå in som ledare för landet.

Svenska Utrikesdepartementet sade under tisdagen att svenskar i Mali bör hålla sig hemma.

Myteriet fördöms

Myteriet och det eventuella kuppförsöket fördöms av flera västländer och Västafrikanska samt internationella samfund. FN:s generalsekreterare António Guterres har kallat in säkerhetsrådet för ett krismöte om utvecklingen i Mali.

Fakta: Konflikter i Mali

Sedan årtionden råder ett spänt förhållande mellan de folkgrupper i södra Mali som dominerar politik och ekonomi, och minoritetsfolk i norr, främst tuareger, som känner sig åsidosatta.

Hösten 2011 återvände hundratals välbeväpnade tuareger från Libyen. Många anslöt sig till Nationella rörelsen för Azawads befrielse (MNLA), med målet en självständig stat i Malis nordliga ökenregion.

I början av 2012 gick MNLA till anfall mot städer i norr. Den maliska armén pressades tillbaka. Militanta islamistgrupper anslöt sig till upproret, däribland al-Qaida i islamiska Maghrib (Aqim). Samtidigt genomfördes en kupp som försvagade den maliska staten.

Franska soldater skickades till Mali 2013 sedan rebeller hotat huvudstaden Bamako. Insatsen Opération Serval ersattes året efter av Opération Barkhane, som är inriktad på att bekämpa väpnade terrorgrupper i Sahelregionen. FN-styrkan Minusma, där Sverige deltar, ansvarar sedan juli 2013 formellt för säkerheten i Mali.

Källa: Landguiden/UI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.