Upptrappade tonläget, valtaktik från Putin?

Publicerad
Analys ·

Vapenskramlet på Krim vållar huvudbry hos Rysslandskännare. Är det ökade tonläget ett sätt för Ryssland att påverka fredsavtalet, eller taktik inför det stundande parlamentsvalet i Ryssland.

Bert Sundström

Utrikesreporter

Rysslands president Vladimir Putin hävdar att ryska styrkor den gångna helgen efter en eldstrid tillfångatog en grupp sabotörer från Ukraina som tagit sig in på den av Ryssland annekterade Krimhalvön för att genomföra terrorattentat. Ukrainsk militär ska dessutom ha försökt, men misslyckats forcera gränsen, hävdar den ryska säkerhetstjänsten FSB. 

På grund av den ukrainska provokationen har vi tvingats göra förstärkningar längs gränsen, heter det i en kommentar från FSB. Enligt president Putin är Ryssland tvingat att svara med motåtgärder mot Ukraina eftersom två ryssar dödades under striderna. 

– Det är uppenbart att makthavarna i Kiev inte längre vill förhandla. De har valt terror i stället. Därför är det också meningslöst att hålla de förhandlingar om östra Ukraina som var tänka att äga rum under ett G20–möte i Kina i september, sa Putin.

Uppgifter på nätet

Ukraina svarade igår med att försätta sina styrkor i högsta beredskap, både längs ”gränsen” mot Krim och runt de separatistkontrollerade områdena i öst. President Petro Porosjenko säger att inga incidenter över huvud taget har ägt rum på Krimhalvön, utan att vad det handlar om är ryska provokationer och fantasier.  

USA:s ambassadör i Ukraina säger att USA inte har sett någonting som styrker de ryska påståendena och en talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att det inte finns några oberoende bekräftelser. 

Dessutom finns mängder av uppgifter på sociala medier om att ryska truppförstärkningar, vapenleveranser och ökad militär aktivitet ska ha inletts innan de påstådda ukrainska provokationerna. FN:s säkerhetsråd höll igår kväll, på Ukrainas begäran, ett möte om de ökade spänningarna.

Vilda spekulationer

Ukrainas FN–ambassadör hävdade att Ryssland har koncentrerat 40.000 soldater på norra Krimhalvön och han varnade för att truppförstärkningen kunde tyda på ”mycket dåliga avsikter” 

I rysk TV har en ukrainsk man som sägs vara ledare för de gripna sabotörerna visats upp. Mannen erkände att han var med i grupp från den ukrainska underrättelsetjänsten och att de planerat att spränga bland annat en färja, ett oljeraffinaderi och en kemisk fabrik. 

Mannens bror, däremot, säger att hans bror troligen kidnappats och förts till Krim. Enligt hans uppgifter ska den anklagade ha åkt för att träffa några vänner i lördags, i söndags ringt sin fru och sagt han skulle vara hemma på måndagen, och sedan försvunnit. 

Så nu spekuleras det vilt om vad som egentligen har hänt och vad allt detta kan betyda. I Ryssland presenteras de ryska uppgifterna helt enkelt som fakta, men rysslandskännare i väst tvivlar starkt och diskuterar vad som ligger bakom de ryska anklagelserna och det ryska beteendet. 

Enorm frustration

Men, och det bör understrykas, det kan ju faktiskt vara så att den ryska versionen är nära sanningen. I södra Ukraina råder ingen brist på nationalistiska hetsporrar som är villiga att ta stora risker. Det finns en enorm frustration över att Krim tycks förlorat och att de ryskstödda separatisterna Donbassregionen i öst lyckas bita sig kvar. 

Spekulationerna i väst går ut på att det är Putins frustration det handlar om. Det går inte strålande för Ryssland ekonomiskt och ryssarna har fått det tydligt sämre sedan kriget mot Ukraina inleddes.  

Dels är krigen i Ukraina och Syrien dyra, och det är både svårt och kostsamt att hålla befolkningen på Krim och i Donbass under armarna. Dels har sanktionerna mot landet på grund av ockupationen av Krim slagit hårt. Men framför allt har prisfallet på Rysslands viktigaste exportprodukter, olja och naturgas, skapat stora ekonomiska problem. 

Och vad göra när mycket går knackigt, och när det är parlamentsval om en dryg månad? Jo, mobilisera stöd genom att peka på hot utifrån. Kanske små militära ”försvarsangrepp” mot några av de ukrainska nationalistiska milisernas baser i söder kan accepteras av den ryska allmänheten som en nödvändig åtgärd.

Fortsatt mellanläge?

Något annat västerländska experter funderar över är om det kanske är så att Putin genom att öka spänningarna kan tvinga fram förändringar i det avtal som ska skapa fred i östra Ukraina.

Det gällande så kallade Minsk-avtalet säger nämligen att Ukraina ska återfå kontrollen över sin gräns mot Ryssland, nåt som allvarligt skulle försvåra fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till separatisterna. 

Men praktiskt taget ingen Rysslandskännare tror att ett fullskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina är i antågande. Vi lär snarare få leva med det mellanting mellan krig och fred som råder länge än.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.