Analys: ”Uppvärmningen hotar havens kemi”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Vartannat andetag du tar är tack vare haven. De producerar mer syre än regnskogarna. Den värmande Golfströmmen ger oss ett milt klimat.

Men den globala uppvärmningen hotar nu havens kemi. De blir allt varmare, surare och artfattigare. Lösningen kan ligga i ett nytt globalt havsavtal.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

I veckan kom FN med sin skarpaste varning hittills. ”Under alltför lång tid har vi legat i ett meningslöst och självdödande krig mot naturen”, sade generalsekreteraren António Guterres, och varnade för att vi är nära en punkt där det inte finns någon återvändo.

Mattats av med 15 procent

Högst uppe i atmosfären och längst ned i världshaven – ja, överallt kan nu forskarna avläsa resultatet av att vi eldar vårt välstånd med hjälp av olja och kol. Forskarna kallar det för antropocen, en ny geologisk tidsålder som räknas från den industriella revolutionen, där människans verksamhet är så dominerande att den i grunden förändrar jordens klimat och ekosystem.

I årtionden har forskarna spekulerat i att den globala uppvärmningen kan leda till att vår del av Golfströmmen, den så kallade nordatlantiska djuphavsströmmen, mattas av. De senaste åren har det gått från spekulationer till vedertagna forskningsresultat där den kommande rapporten i tidskriften Nature Geoscience bara är en i raden av forskningsgrupper som, oberoende av varandra, slår fast att strömmen mattats av med 15 procent sedan mitten av 1950-talet – och att en avmattning på upp till 45 procent är att vänta innan seklets slut.

Havsförsurning nytt begrepp

I farans riktning ligger också att den kan kollapsa, det vill säga att smältande isar påskyndar en så kallad ”tipping point”. Då skulle delar av Sverige kunna drabbas av temperaturer nedåt minus 50. Det skulle hota både liv, hälsa och vår matproduktion.

Men den globala uppvärmningen håller också på att kolsyra haven. Havsförsurning är ett relativt nytt begrepp. Haven har tagit emot överskottet av både koldioxid och värme och rymt det i sina väldiga djup. Faktum är att haven suger upp mer koldioxiod än världens skogar. När koldioxiden löser sig i vatten bildas kolsyra. Forskarna har trott att de väldiga vattenvolymerna i världshaven var en garant för att de alltid ska vara stabila. Det var fel. I samma takt som mängden koldioxid i atmosfären ökar har pH-värdet i haven sjunkit. Under de senaste 200 åren har världshaven blivit omkring 30 procent surare.

Djur flyr

Det leder till att djur och växter flyr norrut mot polerna och att andelen kalk minskar. Döende korallrev är en av flera konsekvenser.

Att undersöka haven är komplicerat, och forskarna betonar att det är oerhört svårt att bedöma hur olika delar av den globala uppvärmningen kommer att samverka. Skulle Golfströmmen ge oss kallare klimat pågår ju också den parallella effekten av uppvärmningen – att klimatet blir varmare och blötare. Vilket system som ”vinner” vet forskarna inte, och inte heller hur de kommer att samverka.

FN vill ha havsavtal

Men att rädda den blå delen av vår planet är också politiskt komplicerat. Det krävs globala beslut då en stor del av haven är internationella vatten. Där har inga länder bestämmanderätt, men många har stora intressen att exploatera. Mindre än en procent av haven har en marin skyddsstatus, samtidigt som försurning och överfiske stressar haven.

FN har i flera år försökt förhandla fram ett nytt juridiskt bindande globalt havsavtal – hittills utan framgång. Att ro det i hamn under 2021 skulle göra mer för planeten än FN-chefens återkommande varningar om situationens allvar. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.