Ledande demokrater uttryckte efteråt besvikelse över Vita husets linje.

– Vi var beredda att sänka en biljon om de höjde en biljon. De sade ”absolut inte”, sade representanthusets talman Nancy Pelosi enligt den amerikanska politiknyhetssajten The Hill.

”Listan är lång”

Hennes partikamrat Chuck Schumer, minoritetsledare i senaten, räknade upp en rad behov som enligt honom inte får plats i Republikanernas planer: Kostnader för att öppna skolorna, coronatestning, hyresbidrag och valkostnader.

– Listan är lång, jag skulle kunna fortsätta och fortsätta och fortsätta, sade Schumer.

Åtgärderna i det första stödpaketet tog slut den 31 juli och parterna har i två veckor försökt komma överens om en fortsättning som kan godtas av de båda politiska lägren: presidenten och den republikanskt kontrollerade senaten å ena sidan, och representanthuset där Demokraterna har majoritet å den andra.

3,4 biljoner eller en?

Demokraterna ville satsa 3,4 biljoner dollar, vilket motsvarar 29 750 miljarder kronor eller sex gånger Sveriges BNP förra året. Republikanerna vill satsa 1 biljon.

Även Republikanerna beklagar att det inte blir någon uppgörelse mellan partierna.

– Det här är inte vårt förstahandsval, sade finansminister Steven Mnuchin.

Mnuchin sade att han ska rekommendera president Trump att utfärda presidentdekret om ett fortsatt krisstöd, rapporterar The Hill.

Arbetslöshetsunderstödet

Trump själv har aviserat att han är beredd att utfärda dekret på fyra områden, skriver USA Today.

Det gäller arbetslöshetsunderstöd, studielån, fortsatt moratorium för vräkningar och sänkta arbetsgivaravgifter. Just arbetslöshetsunderstödet har varit en av de stora stridsfrågorna, där ledande republikaner har velat sänka det federala stödet från 600 till 200 dollar i veckan och låta delstaterna bära en större del av bördan.

Demokraterna ifrågasätter dock lagligheten i att använda dekret på det viset och har aviserat att de är beredda att ta frågan till domstol, skriver The Hill.