Stäng

Utrikes

USA:s utrikesminister Mike Pompeo meddelar att USA inför sanktioner mot Fatou Bensouda, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Foto: AFP/AP/TT

USA svartlistar ICC:s chefsåklagare

Uppdaterad
Publicerad

USA inför sanktioner mot Fatou Bensouda, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), meddelar utrikesminister Mike Pompeo. Anledningen är att Bensouda utreder amerikanska krigsbrott i Afghanistan.

En attack mot rättssäkerheten som saknar motstycke, anser ICC.

Flera ICC-anställda svartlistas av USA i protest mot att domstolen utreder misstänkta amerikanska krigsbrott. Utöver chefsåklagare Fatou Bensouda svartlistas också en divisionschef på ICC som bidragit till utredningen. Medarbetare eller organisationer bistår de båda i arbetet riskerar också drabbas av sanktioner, meddelar USA.

Sanktionerna omfattar reseförbud och möjlighet att frysa ekonomiska tillgångar.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo sade under onsdagen att ännu fler personer och institutioner kan riskera sanktioner, om de bidrar till ICC:s utredning.

– I dag tar vi nästa steg, eftersom ICC tyvärr fortsätter rikta in sig på amerikaner, säger Pompeo.

Det amerikanska tillkännagivandet kommer efter att Bensouda i våras fick uppdraget att utreda om krigsbrott begåtts i Afghanistan av talibanerna, den afghanska militären eller amerikanska styrkor.

”En allvarlig attack”

ICC fördömer USA:s beslut och beskriver det som ett försök att påverka domstolens oberoende.

”Dessa tvångsmedel, riktade mot en internationell rättslig institution och dess tjänstemän, saknar motstycke och utgör en allvarlig attack mot domstolen, Romstadgans system för internationell straffrätt och rättssäkerheten i stort”, heter det i ett uttalande från ICC.

Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, säger att generalsekreteraren är bekymrad över det amerikanska beslutet.

Flera människorättsgrupper vänder sig mot beslutet. Richard Dicker, chef för internationell rättvisa på Human Rights Watch, kallar det en ”häpnadsväckande perversion av amerikanska sanktioner”.

– Trumpregeringen har förvrängt sanktionsverktyget för att förhindra rättvisans gång, inte bara för enskilda offer för krigsbrott, utan även för offer för övergrepp över hela världen som vänder sig till Internationella brottmålsdomstolen för att få rättvisa, säger Richard Dicker.

Inte medlem

Hotet om sanktioner har funnits sedan i våras, då ICC aviserade utredningar om amerikanska krigsbrott. I juni godkände president Donald Trump nya sanktioner mot personer med koppling till ICC.

USA, liksom en rad andra länder inklusive Ryssland och Kina, är inte medlem i ICC, och anser att landet har sina egna procedurer för att hantera anklagelser mot den egna militären.

Fakta: USA och ICC

När 120 stater 1998 nådde överenskommelsen om den så kallade Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) sågs det som en milstolpe för strävan efter ett internationellt rättssystem.

Domstolen kunde upprättas 2002, efter att stadgan ratificerats av nödvändiga 60 stater. Totalt har 124 stater, däribland Sverige, ratificerat stadgan och därmed blivit medlemmar av domstolen.

Flera viktiga länder är inte med, däribland USA, Kina, Ryssland och Indien. USA skrev under stadgan under president Bill Clinton, men hans efterträdare George W Bush drog tillbaka avsikten att ratificera den.

Den amerikanska kongressen har till och med godkänt en lag som ger presidenten rätt att använda militären för att frita amerikansk personal som hålls frihetsberövade av ICC – en lag som i teorin skulle kunna innebära en amerikansk militärinsats på nederländskt territorium.

Hittills har ICC framför allt utrett brott begångna i afrikanska länder, men sedan blicken riktades mot Afghanistan och de palestinska territorierna har det amerikanska tonläget mot domstolen skärpts ytterligare.

Källa: ICC, AFP

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.