Foto: TT

Tony Blair får svidande kritik för Irakkriget

Uppdaterad
Publicerad

Förre premiärministern Tony Blair får svidande kritik i en ny rapport om Storbritanniens beslut att invadera Irak. Enligt utredarna överdrev han medvetet hotet från Saddam Hussein. Samtidigt blev han varnad för att ett militärt ingripande kunde öka terrorhotet.

Den så kallade Chilcot-utredningen, om Storbritanniens inblandning i Irakkriget, sjösattes redan för snart sju år sedan efter påtryckningar från parlamentet och allmänheten. Den var tänkt att ta ett år, men presenterades inte förrän på onsdagen.

Utredarna levererar hård kritik mot förre premiärministern Tony Blair. De menar att han hade varnats om att en invasion kunde öka hotet från terrornätverket al-Qaida och dess möjligheter att komma över vapen, skriver The Guardian.

Överskattade sin förmåga

Enligt utredarna var krig inte en sista utväg, utan Storbritannien valde att invadera Irak innan man hade testat alla fredliga vägar. Även om ett militärt ingripande kunde bli nödvändigt senare, så fanns det inget omedelbart hot från Iraks diktator Saddam Hussein i mars 2003. Underrättelseuppgifter slog inte med full säkerhet fast att Irak hade fortsatt att tillverka kemiska och biologiska vapen, skriver BBC.

Dessutom var planeringen för tiden efter invasionen fullständigt otillräcklig. Utredarna köper inte Blairs påstående att det var omöjligt att förutse problemen.

Vidare hävdas att Storbritanniens agerande mot Irak var baserade på bristfälliga underrättelseuppgifter och bedömningar. Risken för de brittiska soldaterna hade heller inte identifierats ordentligt. Dessutom överskattade Blair sin förmåga att påverka USA:s beslut.

Beslutet om att det fanns lagligt stöd för ett militärt ingripande fattades även under omständigheter som var ”långt från tillfredsställande”.

Överdrev hotet

Blair ska medvetet ha överdrivit hotet från den irakiska regimen när han försökte få stöd från allmänheten och parlamentsledamöter för ett militärt ingripande. Samtidigt bagatalliserade han riskerna med en invasion.

Utredarna lyfter bland annat fram en händelse:

”I underhuset den 24 september 2002 presenterade mr Blair Iraks tidigare, nuvarande och framtida förmåga som bevis för hur allvarligt ett möjligt hot från Iraks WMDI (massförstörelsevapen) var. Han sade att det skulle bli verklighet någon gång i framtiden”, står det i rapporten.

Utredarna hävdar att uttalandet gjordes med en säkerhet som det inte fanns täckning för.

Demonstrationer

Rapporten innehåller vittnesmål från över 120 personer med inblick i Irakkriget, som svensken Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektion i Irak, före detta brittiska försvars- och utrikesministrar och chefer på Storbritanniens utrikes underrättelsetjänst MI6, skriver TT.

Parlamentsledamöter från Labour och Scottish National Party väntas använda rapporten för att ställa Blair inför riksrätt i parlamentet. Lagen om riksrätt användes senast 1806 och en fällande dom skulle i teorin kunna leda till fängelse.

Storbritannien skickade 30.000 soldater till Irak under den USA-ledda invasionen 2003, som inte var sanktionerad av FN:s säkerhetsråd. Över 200 brittiska medborgare och minst 150.000 irakier dog, uppger BBC.

Kriget i Irak

Den 20 mars 2003 inleddes en USA-ledd invasion av Irak i syfte att störta president Saddam Hussein och oskadliggöra de massförstörelsevapen som regimen sades ha utvecklat. Invasionen stöddes av bland andra Storbritannien.

Saddam störtades den 9 april och greps i en jordkällare utanför hemstaden Tikrit den 13 december. Han dömdes till döden av irakisk domstol och hängdes den 30 december 2006. Några massförstörelsevapen hittades aldrig.

Enligt det oberoende projektet Iraq Body Count dog över 160 000 irakier under 2003–2011, varav cirka 80 procent beräknas ha varit civila. Andra hävdar att över 1 miljon civila irakier dödades under perioden. Även om Irakkriget officiellt avslutades med USA:s slutgiltiga tillbakadragande i december 2011 har våldsamheterna i landet fortsatt.

Källa: TT, ne.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.