Kvinnor engagerar sig för att de är förbannade. Det går som en våg av kvinnlig vrede över världen. Allra tydligast är förändringen bland kvinnor i låginkomstländer. Och det handlar inte om #MeToo-kampanjer.

Kvinnor i tredje världen drabbas visserligen också av sexuella trakasserier och ojämlik behandling på arbetsplatser men de har också långt större problem än sina medsystrar i den rika världen; barnäktenskap, gängvåldtäkter, forcerade aborter av flickfoster, könsstympning, skyhög arbetslöshet (trots akademisk utbildning) och äktenskap som bygger på medeltida sedvänjor.

Politiskt engagemang ökar i världen

När The Economist Intelligence Unit varje år mäter demokratins ställning i världen så gör man det utifrån 60 olika kriterier. Ett av dem är människors politiska engagemang. Och för tionde året i rad konstaterar forskarna att visserligen urholkas demokratiska statsskick världen över men människors politiska engagemang ökar. Tydligast är trenden i främst Nordafrika och Sydöstra Asien.

Där är människor mer benägna än tidigare att demonstrera och via sociala medier uttrycka sin politiska åsikt. Och allra tydligast är trenden bland kvinnor. Enligt forskarna bakom Democracy Index är kvinnors växande politiska engagemang den allra tydligaste och mest avvikande kurvan när det gäller den annars nedslående demokratiutvecklingen i världen.

Hinder som tidigare försvårat för kvinnor att göra sina röster hörda har börjat försvinna. Alltfler kvinnor får tillgång till skola och högre utbildning. Dessutom har hälften av alla länder i världen inför kvotering till länders parlament. I bland annat parlamenten i Rwanda, Peru och Mexiko är kring hälften av alla folkvalda kvinnor. Det har skett sen 2010 och framåt.

Trump får kvinnor att delta politiskt

När demokratiska partiet i USA nu inleder sina primärvalsdebatter så är tre av de åtta mest populära presidentkandidaterna kvinnor. Det är unikt, tidigare har demokratiska partiet bara haft Hillary Clinton som kvinnligt alibi, en berömd, förmögen vit medelålders kvinna från en politisk dynasti. Nu finns en betydligt större bredd bland de demokratiska kvinnorna i startfältet för presidentvalskampanjen vad gäller politisk erfarenhet, hudfärg och social klasstillhörighet.

I USA har en politisk omvälvning skett efter att Donald Trump valdes till president.

Hans sexistiska uttalanden och anklagelser mot honom om sexuella trakasserier har fått kvinnor att engagera sig politiskt. Mellanårsvalet 2018 döptes till Kvinnornas År och rekordmånga kvinnor tog plats i representanthuset. 42 000 kvinnor anmälde sig som kandidater via feministiska Emily´s List. 

För första gången valdes kvinnor in från minoritetsgrupper som amerikansk ursprungsbefolkning och muslimer. Men också på delstatsnivå och lokal nivå valdes fler kvinnor in än tidigare, aldrig har så många borgmästare varit kvinnor. I intervjuer återkommer samma förklaring, kvinnor som studerat Donald Trump och tänkt; ”Kan han bli politiker utan någon tidigare erfarenhet, så kan jag”.

Vad spelar det för roll att andelen kvinnor ökar i politiken? USA:s före utrikesminister Madeleine Albright har sagt att ” räkna med att kvinnor i maktpositioner lyfter frågor som andra har förbisett, stödjer idéer som andra är emot och försöker stoppa missförhållanden som andra accepterar”. Forskningen ger henne rätt, kvinnor tenderar att söka tvärpolitiskt samarbete mer än män, bidrar till mer hållbara fredsavtal, inspirerar till större tillit till demokrati och prioriterar hälsa, utbildning och andra centrala utvecklingsfrågor i högra grad än manliga politiker.

De två senaste decennierna har kvinnorepresentationen i parlament globalt gått från 11,8 procent 1998 till 23,5 procent 2018.

Kvinnor tar plats i högriskområden

Men det är i länder där kvinnor tar de största riskerna som också engagemanget ökar mest. Både i Algeriet och Sudan deltog ovanligt många kvinnor i stora folkliga protester. Som en konsekvens av protesterna har diktatorerna i bägge länder tvingats avgå det senaste halvåret. Det kräver betydande mod för kvinnor att delta. De bryter mot tabun och får kränkande tillmälen bara de visar sig på offentliga platser. Att då ta täten i folkliga protester innebär enorma risker, både vad gäller våld från polisen men också män som provoceras av att kvinnor engagerar sig.

I Algeriet ledde kampen för befrielse av 83-åriga Djamila Bouhired, en kvinna som i decennier varit starkt förknippad med kamp för demokrati. Aldrig har så många kvinnor erövrat det offentliga rummet och ropat feministiska slagord. I Algeriet finns en växande vrede bland högutbildade kvinnor. Kvinnor utgör hälften av de som tar examen på universitet. Medan bara 11 procent av alla utbildade män drabbas av arbetslöshet så är 55 procent av alla universitetsutbildade kvinnor arbetslösa. 

I Sudan blev en ung arkitektstudent, Alaa Salah, en samlande symbolgestalt när hon iklädd vit fotsid dräkt stod på ett biltak och höjde sin näve i protest.

Under #whitemarch så var nära hälften av de som sittstrejkade i Khartom kvinnor.

Men Alaa Salah har fått betala ett högt pris för sitt engagemang, idag lever hon gömd efter att fått dödshot när bilden på hennes protest blev viral.” Men jag tänker inte låta mig tystas, det blir ingen demokrati utan kvinnor, vi deltar eftersom vi tror på oss själva” skriver hon på Twitter. 

Senaste veckan rapporteras om att kvinnor både våldtagits och mördats.

Fler kvinnliga ministrar i Indonesien

Men listan över kvinnor som trots riskerna börjat säga ifrån, är lång. Indonesien, världens största muslimska land, har fått den högsta andelen kvinnliga ministrar någonsin, bland annat en en kvinnlig finansminister. Den nya regeringen har genomfört en rad reformer för att stärka kvinnors ställning. Indonesien har en av världens högsta siffror för könsrelaterat våld.

I den indiska delstaten Kerala samlade sig fem miljoner kvinnor till en sex mil lång mänsklig kedja, detta i protest över att inga kvinnor mellan 10-50 år får tillträde till det heliga templet Sabarimala. Enligt hindunationalister är kvinnor som menstruerar ”orena”. Högsta domstolen gav kvinnorna rätt.

I både Polen och Irland har kvinnor engagerat sig för rätten till abort, i Irland så framgångsrikt att landet tog ett historiskt beslut att tillåta abort. Men just abortfrågan kan bli det nya hotet mot kvinnors självbestämmande.

Analysföretaget Equal Measures varnar för att hårdare abortlagar i bland annat USA kan leda till bakslag.

Utmaningarna är enorma. Inget land i världen kommer enligt UN Women att uppnå FN-målet med jämställdhet till år 2030.

Men framförallt unga kvinnor i städer från Kairo till Bombay visar med all önskvärd tydlighet att tafsande på bussar, gängvåldtäkter och en rad ekonomiska orättvisor inte är acceptabelt längre. 

Kvinnors röster i politiken kommer fortsätta att växa i styrka. Någonting har hänt.