Det proryska socialistpartiets valaffisch som visar hur väl man kommer överens med president Putin. Foto: Reuters/TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Valet i Moldavien: Kamp mellan väst och öst

Uppdaterad
Publicerad

Valet i Moldavien i dag är en del av maktkampen mellan EU och Ryssland om inflytandet i östra Europa. Valet sker mot en dramatisk bakgrund: Den provästliga regeringen fruktar att ryska krafter ska ställa till bråk efter valet.

Det finns de som fruktar att Moldavien kan bli ett nytt Ukraina. Ryssland varnar den provästliga regimen för att fortsätta att närma sig EU. Moldavien hoppas på ett EU-medlemskap men de proryska krafterna menar att Moldaviens framtid ligger i samarbete med Ryssland. Moldavien har ingått ett samarbetsavtal med EU.

Dramatiken ökade på fredagen då Renato Usatii, ledaren för ett proryskt parti, flydde till Ryssland. Hans parti Patria beskylls av de moldaviska myndigheterna för att ha tagit emot pengar från Moskva för att finansiera valrörelsen.

Partiet förbjöds

Usatii säger att han fruktar att gripas av de moldaviska myndigheterna. Hans parti har samtidigt förbjudits. Därmed återstår två proryska partier som ställer upp i valet. Usatiis parti fick i en opinionsmätning 13 procent.

I Moldavien är 76 procent moldaver. 8,5 procent är ryssar och 8,5 procent ukrainare enligt folkräkningen 2004. Officiellt språk är moldaviska (rumänska), men många talar som första språk ryska.

Moldavien frigjorde sig från Sovjetunionen 1991.

Konflikten mellan öst och väst har redan drabbat Moldavien. 1990 förklarade sig en smal landremsa öster om floden Dnjestr för självständig. Efter ett kort inbördeskrig 1992 frystes konflikten. Idag finns alltså en statsliknande bildning som inte har erkänts diplomatiskt av omvärlden, inte ens av Ryssland.

Fruktar Putin-doktrinen

Men Ryssland har militära styrkor stationerade i området som kallas Transnistrien. Det uppskattas att den finns cirka 1.500 ryska soldater i området. Nära två tredjedelar av befolkningen – cirka 500.000 invånare – är ryssar eller ukrainare.

Den sittande moldaviska regeringen fruktar att den så kallade Putin-doktrinen kan användas mot landet, alltså att Ryssland anser sig ha rätt att skydda ryssar som finns i andra länder. Det skulle alltså vara en parallell till den ryska hållningen i Ukraina där Ryssland understödjer ryska separatister.

Viktigt för maktbalansen

I Moldaviens fall skulle en vinst i valet för de provästliga krafterna kunna innebära att ryska krafter börjar protestera – och att Ryssland på något sätt skulle ingripa. Att det proryska Patria har förbjudits kan ytterligare underblåsa sådana protester. Ryssland har kritiserat förbudet och ifrågasatt om valet kan kallas demokratiskt.

Resultatet av valet i Moldavien – med 3,6 miljoner invånare – är viktigt för maktbalansen i den stora kampen om inflytande i öst mellan EU och Ryssland. Oron för Rysslands reaktion på ett provästligt resultat är stor.

Till exempel har den tyska regeringschefen Angela Merkel varnat Ryssland i skarpa ordalag för att blanda sig i Moldaviens affärer.

Drastiska åtgärder

Rädslan för ett ryskt ingripande är spekulationer, men den uttalade rädslan visar hur uppjagad stämningen är – allt under intryck av Rysslands kamp mot västligt inflytande i gamla sovjetiska områden.

I oktober hotade Rysslands president Putin Moldavien med ekonomiska straff därför att man inte rådgjort med Ryssland innan man undertecknade ett samarbetsavtal med EU.

Ryssland har redan vidtagit drastiska åtgärder mot Moldavien. Man har stoppat importen av varor, till exempel av moldaviskt vin, som är livsviktigt för landets ekonomi. Redan utan dessa ryska straffåtgärder ansågs Moldavien vara Europas fattigaste land. EU har kompenserat Moldavien för exportbortfallet. Landet är också beroende av ryska gasleveranser.

Knapp majoritet

I valet säger den proryska sidan att EU inte kan hjälpa Moldavien ur fattigdomen. Man visar på hur läget är i EU-staterna Grekland och Bulgarien där EU-medlemskapet ändå medfört ekonomisk misär.

De provästliga partierna skulle enligt opinionsundersökningar som mest få en knapp majoritet i parlamentet, så osäkerheten är stor om Moldaviens framtid.

Korruptionen är ett stort problem och det finns ett stort missnöje med den sittande regeringen som bildats av tre provästliga partier. Interna stridigheterna inom koalitionen har också försvagat regeringen.

Detta kan leda till att det kommunistiska partiet blir stört. Partiet vill förbättra relationerna till Ryssland men är samtidigt för att Moldavien ska integreras i Europa. Ledaren Vladimir Voronin, som länge var moldavisk president, ses särskilt av den äldre generationen som en garant för stabilitet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer