Den verkliga dramatiken kring det amerikanska presidentvalet kommer med all säkerhet att inträffa efter den officiella valdagen. För 20 år sedan dröjde det tre veckor innan Högsta Domstolen säkrade presidentskapet för George W Bush. Den här gången riskerar kaoset att bli ännu värre, när poströstandet ser ut att bli väldigt omfattande. Donald Trump har tydligt sagt att han tror att poströster kommer att manipuleras och han tänker inte acceptera ett valresultat som går emot honom. Uppgivet har han målat upp bilden av sig själv som en starkt motarbetad politiker som slår ur underläge mot etablissemanget. Och att motståndarna är beredda att gå nästan hur långt som helst för att få honom bortröstad.
Inga bevis
2016 poströstade drygt 32 miljoner väljare. Den här gången kan så många som 80 miljoner komma att sända in sina röstsedlar. Naturligtvis beror det stora intresset på coronapandemin och rädslan för att bli smittad i trånga vallokaler. Men för många är det också ett enkelt sätt att engagera sig, när antalet vallokaler i många delstater blivit betydligt färre.
Posten nedmonterad
I centrum för debatten om poströstandet står det amerikanska postverket. Sedan organisationen för en del år sedan tvingades sätta undan medel för både nuvarande och framtida pensioner har postverket mer eller mindre hamnat på obestånd. Den relativt nye postchefen Louis DeJoy, som står Donald Trump nära, har svarat med kraftiga nedskärningar. Bland annat har övertidsarbete stoppats, sorteringsmaskiner skrotats och det tar numera lång tid innan posten kommer fram. Kritikerna menar att Louis DeJoy gör allt han kan för att försvåra poströstandet och att postens verksamhet förlamats av besparingar för att komplicera poströstandet. Sent postade valsedlar riskerar helt enkelt att inte bli räknade i tid.
Hotas verkligen Trump av poströstning
Historiskt har fler demokrater än republikaner valt att poströsta, speciellt eftersom unga och minoriteter anammat ett flexiblare röstande. Intresset bland Bidens anhängare är ungefär dubbelt så stort för att brevrösta jämfört med bland Trumps supportrar. Och Donald Trumps heta retorik påverkar i allra högsta grad de egna väljarna. Undersökningar visar att en stor del av republikanerna nu uppger att de inte litar på valsystemet.
Tidiga signaler från vågmästardelstater som Pennsylvania och North Carolina berättar om en kraftig övervikt av demokrater som begärt handlingar för att kunna poströsta. Det innebär att Donald Trump måste engagera sina väljare brett och förmå sina kärnanhängare att verkligen ta sig till vallokalerna den tredje november. Speciellt bekymrande för Trump är det faktum att många demokrater som inte röstade för fyra år sedan nu har registrerat sig.
Samtidigt finns bland de trogna republikanska väljarna de äldre, vita, som nu i allt större utsträckning vill poströsta. En första indikation kommer från North Carolina, en av de delstater som allra först skickar ut valsedlar för poströstning och rekordmånga har anmält sig.
Eftervalsdebatten
Redan förbereder flera delstater också rättsliga strider mot posten, för eventuellt brutna löften och sena leveranser. Donald Trumps inställning är klar: ett utdraget rösträknande ökar risken för mygel. Valresultatet ska vara klart på valnatten, menar Vita huset. Och ett jämnt valresultat i någon av vågmästardelstaterna kommer med all säkerhet mynna ut i ifrågasättanden och domstolsprocesser. Förmodligen är det då den verkliga dramatiken i den här valrörelsen tar fart.
Donald Trump själv? Ja, han poströstar.