– Många länder sticker huvudet i sanden och hoppas att de ska slippa problemet bara därför att Tyskland, Österrike och Sverige har signalerat en annan humanitär hållning.

Det var Österrikes förbundskansler Werner Faymann som läxade upp vägrarländerna när han på tisdagen träffade Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Känslomässigt

Merkel försvarade också sitt beslut att för tio dagar sedan att utan byråkrati släppa igenom tusentals flyktingar som väntade i Ungern. Hon har kritiserats för detta i sitt eget parti, men hon försvarade sig och kallade detta en ”humanitär undantagssituation”.

Hon värjde sig i känslomässigt starka ord från något som helst krav att hon skulle be om ursäkt för detta.

– Om man ska be om ursäkt för att man visar ett vänligt ansikte... ja, då är detta inte mitt land, sade Angela Merkel.

Trampa inte på asylrätten

Faymann kritiserade vägrarländerna i skarpa ordalag under presskonferensen.

– Att trampa på asylrätten är inte ett alternativ i en gemenskap med våra värderingar.

Hans uttalande ska alltså ses som en anklagelse att en del länder inte följer EU:s regler. Det är en allvarlig anklagelse.

Nu kräver alltså  förbundskansler Angela Merkel, Tyskland, och förbundskansler Werner Faymann, Österrike ett toppmöte nästa vecka.

Bara tre gör sitt jobb

Inrikesministrarna inom EU misslyckades igår med att fördela 160.000 flyktingar som sitter fast i Grekland, Italien och Ungern. Man skulle först i oktober diskutera saken på nytt.

De hoppas alltså att de fyra främsta vägrarländerna – Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern – på något sätt ska gå med på att acceptera kraven att ta emot en viss andel av de 160.000 flyktingar.

De båda ländernas regeringschefer träffades idag i Berlin och betonade flera gånger att det idag bara är Sverige, Tyskland och Österrike som så att säga gör sitt jobb när det gäller flyktingmottagande.

Inget tyskt problem

Ordföranden för Europeiska rådet, polacken Donald Tusk, har redan hotat med att kalla in ett extra toppmöte – något som bestäms torsdag denna vecka – om inte inrikesministrarna kan komma överens om bland annat fördelningen av flyktingar.

Den ungerska premiärministern Viktor Orban har kallat problemet ”ett tyskt problem” men Tyskland och Österrike tillbakavisar detta. Det är inte bara Sverige, Tyskland och Österrike som ska bidra var deras budskap. Merkel påpekade att flyktingarna inte kunde välja asylland.

Varningar till vägrarländerna

Nu har den tyske inrikesministern Thomas de Maizière hotat med att vägrarländerna ska kunna drabbas av indragna bidrag från EU:s strukturfond.

Bakom varningen ligger resonemanget att de utpekade länderna inte uppfyller de krav som EU ställer på humanitet. Det är alltså ett brott mot EU-andan.

Även förbundskansler Faymann har talat om detta. Precis som EU har visat solidaritet när det gäller att bygga nya infrastrukturer i de gamla östländerna, precis så bör nu östländerna visa sin solidaritet när det gäller flyktingkrisen. Även Europaparlamentets talman Martin Schulz har tagit upp detta tema.

EU-andan saknas

Det är en varning – men Angela Merkel var på presskonferensen inte övertygad om att hot var det som hjälper. Samtal, ibland långa, tröga samtal, och försök att övertyga – det är rätta sättet att agera inom EU sade hon.

Men samtidigt medgav hon att man i Tyskland – där man hittills varit välkomnande gentemot flyktingarna – nu ställer sig frågan var ”EU-andan” finns ute i unionen.

Det kan ses som en maning till de vägrande länderna att sätta in dagens kris i ett större sammanhang. Alltså att det är alla medlemmars skyldighet att bidra till att lösa en akut kris.

Frågan är nu om denna mycket materiella aspekt kommer att drivas hårdare mot vägrarländerna.

Påtryckningar

Faymann och Merkel vill nu påskynda beslutsprocessen inom EU genom toppmötet. Men som sagt: Eftersom det på ett toppmöte krävs total enighet kan vägrarländerna stoppa beslutsprocessen.

Så frågan är vilka påtryckningar som till exempel Tyskland nu vill ta till för att få ett positivt beslut.

På ett par viktiga punkter ville de påskynda mottagandet av flyktingar. Dels ska det snabbt upprättas så kallade ”hot spots” vid inresegränsen. Där ska flyktingar registreras och man ska bara släppa in dem som har förutsättningar att få asyl.

Dessutom ska man öka hjälpen till Syriens grannländer Jordanien, Libanon och Turkiet så att flyktingar där får bättre levnadsvillkor.